När jag pluggade filmvetenskap för snart femton år sedan var "Old Boy – hämnden" av Park Chan-wook en sån där film som många i min klass talade mycket och gott om.
Av någon anledning blev det aldrig att jag såg den då. Kanske hade jag för höga förväntningar? Alternativt försökte jag beta av så många andra klassiker som möjligt som filmer av Stanley Kubrick eller Quentin Tarantino och b-rullar som "Toxic Avenger" – eller var för upptagen med att festa.
Häromdagen blev jag sugen på att se en riktigt bra film, så jag kollade in utbudet på bibliotekens streamingtjänst Cineasterna där jag hittade just "Old Boy – hämnden", en sån där film man ju borde ha sett. Jag måste säga att jag verkligen inte ångrar mitt val av film.
Filmen handlar om den sydkoreanska mannen Oh Dae-su (Choi Min-sik) i medelåldern, som till synes lever ett vanligt liv som familjeförsörjare med fru och dotter. Han ägnar dock en stor del av sin fritid åt alkohol och kvinnor, vilket ofta för honom till polisstationen.
Efter att återigen ha blivit hämtad av sin bästa vän blir han plötsligt kidnappad och inlåst i ett litet rum utan att veta varför. I femton år är han instängd utan någon kontakt med omvärlden, förutom en teve där han bland annat får veta att hans hustru har mördats och hans dotter försvunnit – och att han är misstänkt för dåden.
För att inte bli komplett galen lär han sig vad han kan från tv-programmen, som kampsport, samt skriver en utförlig dagbok. När han väl kommer ut börjar en lång jakt på den mystiska person som låst in honom och svaren på frågan varför han ens blev kidnappad.
"Old Boy - hämnden" är framförallt en riktigt snygg film med många skruvade och minnesvärda scener. Alla som har sett den minns väl när Oh Dae-su glupskt slukar en livs levande bläckfisk eller den ikoniska fajtscenen i en korridor när han besegrar mängder av skurkar med bara en hammare – som filmats med en tagning.
Det är en sån där film där nästan varje scen är så snygg att man inte kan slita sig, utan blir helt uppslukad av det som händer på filmen. Oavsett om det handlar om en frän actionscen eller något så alldagligt som att någon står och röker en cigarett. Den mäktiga orkestermusiken av Cho Young-wuk gör även den mycket för stämningen.
Jag vet inte om det är avsikten, men jag tycker dock att Oh Dae-su är fruktansvärt töntig i filmen. Det kanske var coolt 2003, men hans ruffsiga hår och snabba solglasögon får mig mest att fnissa framför teven. Samtidigt är den knasiga tonen något av filmens starkaste kort som får den att sticka ut.
Under nästan hela filmen tyckte jag även att romansen mellan Oh Dae-su och den mycket yngre Mi-do (Kang Hye-jung) kändes både tveksam och onaturlig – för att sedan häpna när jag fick veta den mörka sanningen bakom det hela. Det är en briljant twist som jag inte alls kunde ana, som visar på ett riktigt snyggt manusarbete och klippning.
Jag känner även att jag måste säga något om den karismatiska men sliskiga skurken Joo-hwan (Yoo Ji-tae). Det liksom osar självförtroende om den framgångsrika entreprenören, samtidigt som man hela tiden kan känna hans osäker sippra ut genom sprickorna i fasaden.
I slutändan är "Old Boy – hämnden" med både mycket snygg action och groteska scener, som målar upp en riktigt mörk bild av mänskligheten – samtidigt som den har en hel del hjärta bakom allt blod och hämnd. Jag blir helt klart sugen på att se fler av Chan-wook Parks filmer och inte minst de två andra filmerna i trilogin, "Sympathy for Mr. Vengeance" (som ju kom innan) och "Lady Vengeance".
"Skratta och hela världen skrattar med dig. Gråt och du gråter ensam".
▸ Streama "Old Boy - hämnden" gratis på SVT Play
Vad tycker du om kultklassikern "Old Boy"?
"Skratta och hela världen skrattar med dig. Gråt och du gråter ensam".
▸ Streama "Old Boy - hämnden" gratis på SVT Play
Vad tycker du om kultklassikern "Old Boy"?
