Min ambitiösa plan var att ta lite sovmorgon eftersom planet inte skulle lätta förrän kl 21 på kvällen. Men precis som alla andra dagar där blev det tidig uppgång i alla fall, märkligt nog.
Efter att jag checkade ut på hotellet drog jag till LAX för att fixa allt med biljetter och incheckning redan tidigt på eftermiddagen, så jag skulle slippa krångla med det senare på kvällen. Den största anledningen till det var att jag hade fått en inbjudan till en presentation av "Narnia: Kung Caspian och skeppet Gryningen" på Fox högkvarter i LA och som skulle inledas med mingel innan det. Hade jag tur skulle allt vara över till 19 och då skulle jag ta mig till LAX som ligger en timma bort, så speciellt gott om tid hade jag inte. Men självfallet ville jag gå dit.
När jag hade varit till LAX tänkte jag ta bussen till Fox som hör och häpna ligger på gatan Avenue of the Stars. Inget större fel på självförtroendet där. Jag fick dock slänga in handsken ganska snart. Hur jag än letade och frågade folk var någonstans stadsbussarna utgick ifrån, så kunde jag inte hitta busskrakarna. Till en början hade jag gott om tid, men nu började tiden tryta och kände mig tvungen att ta en taxi för att hinna dit i tid.
Ibland blir man helt övertygad om att allt man gör är förutbestämt, för en trevligare taxichaufför än den jag fick denna dag kan man nog inte få. Förutom att han var en otroligt trevlig och pratglad kille så la han ner väldigt mycket tid och energi på att jag skulle hinna dit i tid och att vi överhuvudtaget skulle hitta dit. Trots att vi hade adressen var det inte så lätt att hitta. Både chauffören och jag frågade säkert 5-6 personer innan vi äntligen hittade dit. Han gav mig till och med hans mobilnummer så jag kunde ringa honom när jag var klar på Fox och det var en bra idé, speciellt med tanke på hur svårhittat det var.
Först skulle det minglas på Fox högkvarter och som väntat kände jag inte igen en människa där, men vad gjorde det. Jag insåg också ganska snart att jag troligtvis var den enda mediarepresentanten där och inte mig emot. Det bjöds ganska rikligt på snacks och drinkar och vakten hade fullt sjå att hålla alla snyltare borta, som hade kommit in på området. Drygt en timma senare blev vi eskorterade till en av Fox privata biosalonger på området och där inne stod Michael Apted och väntade med Fox högsta chefer. Han berättade hur han blev involverad i filmprojektet och började sedan att visa ett antal olika filmklipp ur filmen, som enligt Apted inte hade visats innan. Sammanlagt blev det 30 minuter från filmen som vi fick se.
Ska man sammanfatta de klipp man fick se tycker jag att det ser riktigt bra ut, rent visuellt och det var bra redigerat. Trots att det var korta klipp som brukar innebära att det är svårt att få nåt helhetsgrepp över hela filmen fick jag en bra känsla för filmen. Fast jag gillade ju att de valde Apted från första början. Tror att han är rätt regissör för den här typen av film. Efter presentationen gick jag fram till Apted och sa till honom att jag tyckte att han hade naglat essensen i berättelsen och att jag såg fram emot att få se slutresultatet. Han sa då att 2D-versionen av filmen kommer vara klar om ca 3 veckor och 3D-varianten några veckor efter det.
En trevlig gammal engelsman och jag håller tummarna för att han gör Lewis berättelse rättvisa, men jag tror det.
Nu var dock dags för mig att snabbt få tag i taxichaffisen och bege mig till LAX. Efter 7 minuter var han på plats vid Fox och 50 minuter senare var jag på flygplatsen. Pust. På vägen dit var jag tvungen och fråga honom om han hade kört några heta filmkändisar och det hade faktiskt gjort. De personer som han kom ihåg var Morgan Freeman, Julia Roberts och Clint Eastwood och det är ju inte så illa pinkat. Innan vi skildes åt insisterade taxichaffisen att jag skulle ringa honom nästa gång jag kom till LA och vem vet, det kanske jag gör.
Det har varit fem intensiva dagar i LA och visst längtar man redan tillbaka, men nu är det hög tid att återgå till vardagen.
