Det pratas för lite om "Legenden om Tarzan". Kanske tyckte 20th Century Fox detsamma, då de bjöd in ett gäng journalister till att se några tidiga klipp ur det kommande sommaräventyret med Alexander Skarsgård i huvudrollen. Ett lyckat drag. Filmen ser bra ut! Alexander Skarsgård ser bra ut. Actionscenerna ser... vi kommer till det, men det är iallafall ambitiöst och storslaget. Och klart lovande.
Med en biosommar framför oss där hatet mot "Ghostbusters" och peppen inför "Suicide Squad" får all uppmärksamhet, är det dags att få upp "Legenden om Tarzan" på radarn.
Skarsgård och Margot Robbie - Tarzan och Jane - inleder med en kort videpresentation tillsammans med regissören David Yates och producenten David Heyman. Vi påminns om att de två Davidarna har jobbat tillsammans på flera "Harry Potter"-filmer, så de borde kunna ett och annat om fantastiska äventyr där mycket står på spel. Margot Robbie understryker att hennes Jane inte är en "dam i nöd", och Alexander Skarsgård övertygar inte som skådespelare när han ska sälja in filmen med några platta klyschor: "Ni kommer svepas med på ett oförglömligt äventyr..." ”Glöm allt ni vet om Tarzan…” Ja ja.
Jag tror det när jag ser det. Men snart ser jag det. Och den afrikanska djungeln, Tarzans hem i David Yates version, ser förbannat bra ut. Han är en visuell regissör, mån om att miljöerna ska tala för sig själva - inbjudande eller hotfulla, vackra eller skrämmande. Det är rika miljöer och jag har ingen aning om de är verkliga eller datoranimerade, men jag trivs där.
Jag kommer snabbt att tänka på två andra filmer där mänskliga karaktärer mötte visuella effekter utan att man riktigt kunde se var verkligheten slutade och datorskapelsen tog vid. "The Revenant" och "Djungelboken" är kanske så olika två filmer kan vara - den ena filmad i hårda klimat och med befintligt ljus, den andra helt designad i en greenscreen-fylld studio. Men "Tarzan" lånar lite av båda. Det känns "gritty", realistiskt och jordnära, även när större delen av scenen består av CGI-gorillor eller horder av attackerande bufflar.
För mycket effekter är sällan bra, och i de mest ambitiösa scenerna bryts illusionen. Vi får bland annat se en spektakulär actionsekvens där Tarzan och hans män springer bland grenar och jagar efter ett tåg. Till slut svingar de sig med lianer ner på ett vagntak. Det ser helt enkelt inte bra ut, något med kameravinklarna och ljuset avslöjar att scenen har filmats i studio (ifall man tvivlade), men förhoppningsvis hinner de finslipa på detaljerna tills filmen har premiär.
De 6-7 scener vi får se från olika delar av filmen, säger väldigt lite om handlingen. Tarzan har växt upp bland apor sen han var liten pojk. Som vuxen har han blivit civiliserad man med en vacker Jane vid sin sida. Men när hon blir kidnappad av en belgisk kapten måste Tarzan tillbaks till djungeln, för att rädda henne.
Det är för tidigt att avgöra om karaktärerna eller storyn håller. Christoph Waltz gör en gentlemannaskurk som äter finmiddag med sitt kidnappade offer, och jämfört med hans mer utsvävande skurkroller (i "Inglourious Basterds" och "Spectre") känns den här lite blek. Margot Robbie får inte heller bevisa hur hon inte är en dam i nöd. Alexander Skarsgårds repliker är få, men publiken tystnar så fort han sliter av tröjan och visar upp sin vältränade bringa.
Förhoppningsvis får vår svenska export tillfälle att imponera med mer än sina muskler, i sin första stora internationella huvudroll. Men han har något. Kroppen, hållningen och håret påminner lite om min barndoms Tarzan (från den animerade 90-talsfilmen, inga liknelser i övrigt). Och när vilden inom honom släpps lös inför ett våldsamt slagsmål med en gorilla så råder inga tvivel. Skarsgård är Tarzan.
20 minuter är naturligtvis inte tillräckligt för att bedöma en film, men ”Legenden om Tarzan” lovar åtminstone fina miljöer, snyggt foto och en del episka stridsscener. Det är 11-årsanpassat men tillräckligt hårt och brutalt i vissa fighter för att inte bli någon Disneykopia. Jag noterar också bristen på humor, roliga sidekicks eller oneliners, sånt som matinéfilmer av det här slaget gärna vill ha. Kanske finns det med i den färdiga filmen. Men det är annars ingenting man saknar.
Kan "Legenden om Tarzan" bli biosommarens stora överraskning? För tidigt att säga, men vi får iallafall ge det här gänget en ärlig chans. Jag ser fram emot resten när "Legenden om Tarzan" kommer på bio den 13 juli.
