Idag har Judd Apatows nya serie "Love" premiär på Netflix. Apatows filmer brukar mest följa konceptet: kille och tjej blir kära, tycker om varandra först men börjar bråka och gör slut. I slutändan blir de ihop igen och slår sig till ro. Låter detta beknat från hans "Knocked up", "40-year-old virgin", "Trainwreck" och "This is 40"?
Nya "Love" blir något liknande men i TV-serie-format. Den handlar om den nervösa och snälla filmnörden Gus (Paul Rust) som bor med sin flickvän i L.A medan han undervisar barn om film, samt den vilda Mickey (Gillian Jacobs) som har en pojkvän som hon inte gillar och vars liv är en röra av partajande. Kan deras sidor kompletera varandra när de möts och blir kära?
Till och med Apatow själv erkänner till The Independent att "Love" nog följer samma koncept som tidigare.
- Det är väl rätt likt vad jag har gjort tidigare, men bara av den anledningen att jag tycker det är svårt att berätta en historia på 90 minuter. Jag ser detta som min chans att göra en 5-timmars rulle med toapauser, vilket är precis det jag alltid har velat göra. En sak är väldigt annorlunda dock och det är att vi får se allt som händer från det ögonblick paret träffas - det är som att allt utspelar sig i slow-motion, varenda liten detalj av en relation. Det är väldigt kul att få visa även de bitar som man vanligtvis hoppar över.
Jamen dåså: förbättringen är alltså att vi nu får se Judd Apatows rom-coms tre gånger längre i slow-motion! Visst är det vår dröm också... Så missa inte 12 halvtimmar med "Love" på Netflix med start idag.
