Fred Ward - filmhårdingen vars nuna de flesta känner igen men kanske inte kan namnet på. Han fick aldrig det stora genombrottet han förtjänade men gav det ett ordentligt försök med den här opretentiösa actionrullen.
Remo Williams: Obeväpnad, men farlig
Handling: En tuff snut i New York - den typen som slår ner tre skurkar på samma gång - utsätts för mordförsök och får sin död iscensatt av underjordiska organisationen CURE som anlitar (läs: tvångsanställer) honom som lönnmördare för USA:s regering. Han får titelnamnet och tränas upp i kampsporten Sinanju av dess mästare Chiun, medan CURE lånar Remo för ett uppdrag som involverar pengaförskringrande vapenfabrikanter.
Varför skräp: Det är en ganska löjlig och föråldrad 80-talsrulle (baserad på bokserien "Destroyer") med stereotypiska rollfigurer (machohjälte, asiatisk vis gubbe, vimsigt kvinnligt våp), parodisk dialog, skrattretande teknik (datorskärmarna ser ut som TV-spel och en inbyggd kameraanordning liknar en bomb) och actionsekvenser som går långt över gränsen för vad som ens är en gnutta trovärdigt. Lägg till detaljer som hyperintelligenta vakthundar och omotiverat ondskefulla byggarbetare som skrattar som Disney-figurer men är viga som cirkusartister.
Varför fynd: Fred Ward är filmhårdingen som förtjänar det genombrott pajasar som Steven Seagal och Jean-Claude Van Damme skrutit med - han är så cool att han svarar på skurkarnas frågor efter att han kastat iväg dem med ett Kung Fu-grepp. Filmen i sig är på en härligt njutbar töntnivå med ett "MacGuyver"-doftande synthsoundtrack, repliker som "Professional assasination is the highest form of public service", ett prövningsmontage med både klättring i pariserhjul och sandhögshoppning och inte minst den traditionella scenen där hjälten går i slow motion framför en explosion.
Bonuspoäng: Joel Grey (Oscarsbelönad för "Cabaret") i rollen som den koreanske, gosedjur- och såpoperaälskande kampsportsmästaren Chiun! Okej, det är en ganska rasistisk stereotyp komplett med visdomsord och åsikter som att en kvinna bör hålla sig till att föda barn ("helst pojkar"). Men kolla sminket - Carl Fullertons förvandling av Grey till asiat är så bra att han Oscarsnominerades.
Inblandad talang: Regissören Guy Hamilton gjorde flera Bond-filmer (från "Goldfinger" till "Mannen med den gyllene pistolen") men pensionerade sig efter denna och en film till. Kate Mulgrew känns igen från de gamla "Star Trek" (filmer såväl som serier) medan bekanta veteraner som Wilford Brimley, Patrick Kilpatrick och framlidne Michael Pataki dyker upp i biroller.
Håll utkik efter: Framlidne superveteranen William Hickey (hann med nästan 100 roller) har en cameo som tivoligubbe medan Jon Polito (en av bröderna Coens favoriter) och Reginald VelJohnson (polisen i "Die Hard") skymtar förbi.
Höjdpunkt: Både en jakt på Frihetsgudinnan och en skottlossning mot hjälten hängandes i en dinglande, avsågad tall är härlig action på bästa 80-talsnivå men en kaxig poliskvinna stjäl filmen med bästa repliken: "I'm gonna kick your skinny white ass all up and down this street if you dont stop Kung Fu-ing that mans throat".
