Hösten 2013 satt jag med i juryn på Fantastisk Filmfestival i Lund. När det var dags för oss att se och bedöma den sjätte och sista filmen, hade jag inte längre några skyhöga förväntningar. En parodi på zombiefilmer. Har vi inte sett det förr?
Men "Stalled" överraskade oss alla med ett stort hjärta, ett galet roligt manus och en stor uppfinningsrikedom. Mot slutet av festivalen delade vi glatt ut pris till filmens regissör, Christian James, och nu när "Stalled" släpps på svensk DVD har jag passat på att fråga ut honom om hur det hela egentligen föddes.
En zombiekomedi som utspelar sig enbart på damtoan. Hur kommer man på en så udda idé?
- Zombiefilmer är klaustrofobiska av naturen. Vanligtvis ger man sina karaktärer ett område där de kan skydda sig, som en shoppinggalleria eller en militärbas. Zombies är envisa, de hittar alltid en väg in... tills du måste dra dig tillbaka till en garderob eller en toalett som ett sista gömställe. Vi tänkte helt enkelt ta bort allt det där andra och börja där de flesta scenarion slutar.
Dan Palmer skrev det galna manuset och spelar också huvudrollen. Ni två har gjort filmer förut, men hur träffades ni?
- Vi möttes på Bournemouths filmskola 1993. Vi var de absolut yngsta i klassen, kanske de yngsta någonsin som gått den kursen. Så vi fick dras med de sämsta uppgifterna på alla studentproduktioner, men det skapade ett band mellan oss. Vi gjorde absolut det minsta vi behövde på de där hemska skolfilmerna för att klara kursen. Sen greppade vi en lånekamera och drog ut för att filma våra egna hemska skolfilmer. Inte många blev färdigställda, men det var enormt lärorikt.
Så snart dansscenen kom visste jag att "Stalled" var en genial film! Vilka är dina favoritscener?
- Haha, tack. Jag var faktiskt orolig att den scenen blev för mycket. Jag hade sett fram emot den och vi designade den på ett särskilt sätt, vi testade faktiskt något liknande i vår första film men det misslyckades. Jag ville verkligen att den skulle funka. Men när vi väl skulle spela in scenen hade vi plötsligt ingen tid kvar. Så vi var tvungna att lappa ihop den emellan inspelningar av andra scener. Jag tycker inte att den blev klockren, jag hade tänkt mig scenen som ännu mer genomarbetad och extravagant, men den väcker enorma reaktioner, så den verkar funka.
- Mina favoritstunder är annars de emotionella bitarna. När vi började visste jag att vi klarade av både komedi och skräck, men drama är svårare att sätta. Jag är väldigt stolt över vad vi har åstadkommit och över mottagandet.
Vilka var era största utmaningar?
- Den stora utmaningar var att filma allt på ett ställa. Eller, det är både till fördel och nackdel. Inga miljöbyten som slukar tid, eller problem med vädret... men man måste vara otroligt fokuserad. Mitt helgrymma team kom ofta med helt fantastiska lösningar. När man jobbat på samma inspelningsplats i en hel vecka (av tre inspelningsveckor) kan de plötsligt bli inspirerade och prova en ny variant på en välrepeterad idé. Mitt jobb var att hålla oss på plats och inte sväva iväg, hur uttråkade vi än var. Men hjärnan börjar spela tricks med en efter ett tag, jag var säker på att jag hade gjort tagningar som inte var inspelade än, det kunde bli snurrigt.
I höstas vann du priset Melies d'Argent i Lund, och jag är väldigt stolt över att ha varit med om det beslutet. Vad betyder ett sånt pris för dig?
- Enormt mycket, särskilt för en zombiefilm som utspelar sig enbart i ett toalettbås. Folk var, naturligtvis, snabba på att avfärda oss som toaletthumor i den trötta zombiegenren. Men ett pris som Melies d'Argent antyder att det finns mer i filmen än vad man tror. Vi tävlade ju mot "A Field in England", jag trodde vi var chanslösa. Pinsamt nog kollade jag mobilen just när ni skulle tillkännage vinnaren. Jag var helt oförberedd och sa bara "Thank you" hela tiden! Nu vet jag hur Sally Field kände sig i sitt Oscarstal.
Vilka var dina inspirationskällor?
- Wow, för många för att nämnas. Jag är uppväxt på en varierad filmdiet, det finns så mycket. Jag älskar när publiken kommer fram till mig och försöker gissa vad de känner igen i filmen. Ofta har de helt rätt... Jag kan möjligtvis ha lånat en tagning från Jost Vacano eller Stephen H. Burum.
Vilket vapen skulle du välja vid en zombieapokalyps?
- Ett botemedel! Okej, det var tråkigt. Vad sägs om en chain-gun? Nä, jag skulle använda behåar som slangbellor, vi vet att det funkar.
Läs recensionen av "Stalled" som nu finns ute på DVD.
