”Black Widows” är en nordisk dramaserie med Cecilia Forss, Beate Bille och Synnöve Macody Lund i huvudrollerna. De spelar väninnorna Rebecka, Kira och Johanne som har tröttnat på sina odrägliga äkta män och bestämmer sig för att göra sig av med dem - allt för att få ett lugnt och fridfullt liv. Men istället dras de ner i en kriminell spiral med mord, mutor och utpressning. Samtidigt kommer utredningen allt närmare de tre väninnorna. Poliserna som tar sig an fallet spelas av Peter Stormare och Kyrre Hellum. I övriga roller finner vi bland andra Malin Levanon, Peter Andersson, Katarina Ewerlöf, Johannes Bah Kunke och Måns Nathanelsson.
Serien lyckas bra med att engagera från första början och håller en bra blandning mellan spännande hämndhistoria och relationer. Jag är väldigt svårflörtad när det kommer till kriminaldramor och det är verkligen ingen genre jag dras till, men ”Black Widows” skiljer sig ifrån den vanliga schablonen. Det tilltalar mig att huvudkaraktärerna inte är ett gäng farliga underground-kriminella med utslagna tänder och hotfullt beteende och allt ska vara så tufft. Det beror förstås på vad som är ens vardag, men för mig är det både en typ av karaktär och en typ av situation som jag inte kan se mig själv hamna i – det är väldigt långt ifrån min verklighet.
Då kan jag mycket lättare förstå tre förtryckta väninnor som får nog och gör vad som krävs för att starta om på nytt och som får improvisera lite för att klara av att dölja brottet. Även om serien ligger närmare ”Fargo” och ”Desperate Housewives” i stilen, vill jag nästan dra en referens till Walter White i ”Breaking Bad” som också var en helt vanlig, enkel kemilärare med barn och familj som aldrig har gjort någon något ont, vilket gör honom så lätt att förstå när han sedan syltar in sig i lögner och desperata handlingar för att klara sig. Föredrar du ändå tuffingar med vassa knytnävar och hot så finns dem också i serien.
Cecilia Forss spelar svensken av de tre väninnorna och låter sin konflikträdsla styra lite för mycket, vilket försätter henne i situationer där hon tvingas ljuga. Hon är den som ser oskyldigast ut och verkar mest skärrad, men de val hennes karaktär Rebecka har gjort hittills ger mig intrycket av att hon kan bli den tuffaste av de tre. Intressant nog liknar detta en annan roll som hon nyligen har tagit på sig där hon ska spela en hämndlysten kvinna som har fått nog av odrägliga män och tar saken i egna händer, nämligen i crowdfunding-projektet ”Dom jävlarna ska skjutas”, som MovieZine skrev om nyligen.
Då det inledande brottet i ”Black Widows” skedde på norskt vatten men med svenskar blir utredningen ett samarbete över gränsen. Den som ska utreda fallet och som änkorna måste lura blir den norska polismannen Peter Wesselö (Kyrre Hellum) som får komma som ny till en svensk polisstation där han försöker ett finna sin plats, men utan att riktigt passa in.
Alla är lite märkliga – inte minst Peter Stormares karaktär Folke Lundgren, som direkt har blivit min solklara favoritkaraktär då han med en frodig mustasch och en excentrisk personlighet ständigt ifrågasätter sin norska kollegas slutsatser. Det gör också de nödvändiga expositions-dialogerna som kommer med polisdramor mer naturliga och underhållande. Stormare hade själv ett väldigt stort inflytande över sin karaktär och dess dialoger och den frihet och skaparglädje vill jag säga gav goda resultat. Associationerna går till Johannes Brosts roll som Allan i ”Besökarna” från 1988, som man inte kan annat än att älska.
Dessvärre skulle serien nog må bra av att ha lite is i magen då vi redan två avsnitt in har introducerats till så många karaktärer och deras hållhakar på varandra att det blir lite för mycket. Medan vi fortfarande måste få lära känna trion och polismännen som är våra huvudsakliga karaktärer, introduceras också skurkar och släktingar som alla har sina egna ouppklarade affärer och bakgrundshistorier som ska förklaras.
”Black Widows” kommer i 8 avsnitt på TV3 och Viaplay nu på torsdag den 4 februari kl. 21:00-22:00. Det här är en serie som vi inte har sett ifrån Sverige förut och ett härligt uppsving. Från en som vanligtvis inte skulle ha något intresse i den här typen av serier rekommenderas det ändå att ge den en chans – det ser lovande ut!
