Ni minns väl skandalen på Karoliska Institutet för några år sedan? Verkligheten överträffar dikten heter det ju, och Paolo Macchiarinis framfart som hyllad “stjärnkirurg” är verkligen svår att fatta - hur kan allt detta kunnat ske? Han är ett skrämmande exempel på en skrupelfri, oetisk och grym läkare som lämnat lidande, förruttnelse, och död efter sig (i den ordningen!) men lika förbluffande är de “goda” krafter som av olika anledningar lät det ske.
Vem är Paolo Macchiarini?
Macchiarini hamnade i rampljuset år 2008 i Spanien, då han genomförde en framgångsrik transplantation av en luftstrupe som koloniserats med mottagaren Claudia Castillos egna stamceller. Hennes kom från en donator, men i den rådande hypen om stamceller utvecklades idén att använda artificiella organ, dränka in dem i cellerna, och därmed lura kroppen att bygga nya vävnader och blodkärl runt plastbiten istället. Någonting sådant. För djurtester visade ju att det fungerade, eller hur?
2010 välkomnades den nu Nobelpristippade Macchiarini till Karolinska Institutet för fortsatt forskning och tjänst.“Stjärnkirurgen” utförde en mängd luftrörstransplantationer på personer världen runt, däribland en liten två-årig flicka som fötts utan luftrör.
Den prisbelönta NBC News-journalisten Benita Alexander producerade “A Leap of Faith” om operationen 2014. Snart inledde de båda ett förhållande trots att personligt involverande bryter mot en av journalistikens kardinalregler.
Benita Alexander och Påven Franciskus
Men Alexander kunde inte stå emot den karismatiske läkarens uppvaktande. Karolinska-skandalen är redan väldokumenterad via nyheter och dokumentärer som svenska “Dokument inifrån: Experimenten” 2016, och BBC:s “Fatal Experiments: The Downfall of a Supersurgeon”.
Men han lurade inte bara forskaretablissemanget välden runt, utan lyckades även dupera Alexander till att säga upp sitt jobb, sitt lägenhetskontrakt, och ta dottern ur skolan inför deras giftemål och flytt till Europa - där han redan hade en fru och två barn, samt ett tredje med sin sambo.
Amerikanska nyhetskanaler har fokuserat på Alexanders erfarenheter med doktorn sedan hon öppnade upp om dem i en Vanity Fair-artikel samma år. Netflix-dokumentären “Bad Surgeon: Love Under the Knife” från 2023 beskriver händelseförloppet. Vi får veta hur han målat upp en bild av deras drömbröllop med världsledare som familjen Obama, Clinton, och Vladimir Putin på gästlistan. Och vigselförrättare av de båda frånskilda (nåja, en av de två) blivande makarna? Ingen mindre än Påven Franciskus själv.
Det kan tyckas ofattbart att en prisbelönt journalist inte fattar misstankar, särskilt om påven. Men som de flesta offer för bedragare befann hon sig i en utsatt situation. Dotterns pappa hade precis gått bort i cancer, och Macchiarini gav dem båda tröst. Hon var tacksam över att se sitt barn glad igen.
Men vad fick han ut av situationen? Alexander tror att hennes kärleksblinda hänförelse måste ha gött hans ego, och att hon varit användbar som journalist. För Macchiarini själv har inte gått ut med någon form av förklaring…
Gustaf Hammarsten i rollistan
Streamingaktuella “Dr Death” som har utvecklats ur Wonderys podcast med samma namn är en fiktiv dramatisering. Edgar Ramirez och Mandy Moore spelar Paolo och Benita, och de två första avsnitten visar deras soliga möten och spirande romans.
På Karolinska rekryteras Dr. Anders Svensson (Gustaf Hammarsten) till att styrka stamcellsframgångarna genom experiment på råttor. Dr. Ana Lasbrey (Ashley Madekwe) är till en början Paolos största supporter medan Dr. Nathan Gamelli (Luke Kirby) ifrågasätter om plastbitarna i halsen verkligen fungerar?
De tre läkarna är fiktiva versioner av verklighetens visselblåsare, som i likhet med dessa straffades när de började nysta i rapporterna och hitta felaktigheter, medan ledningens stöd för Macchiarini förblev intakt. Hammarsten är perfekt som den godmodige, tomtegubbssnälla forskaren som gärna vill vara till lags, men hamnar i moraliskt dilemma när forskarresultaten inte motsvarar förväntningarna och han pressas att stämpla experimentet som resultatlöst.
Brooklyn med utsikt mot Kungliga slottet
Serien har spelats in i USA med mestadels engelskspråkiga skådisar, vilket svensken kanske reagerar på när en “ja må han leva”-sång sluddras fram med rullande “r”. Lite som när man själv härmade engelska sånger som barn utan att kunna orden, fast tvärtom. “Wra wra wraaaa”. En inklippt sekvens av Stockholm ser ut att ha Greenscreen-matchats ihop med en Brooklyn-esplanad, så att kungliga slottet tornar upp sig på andra sidan vattnet i stället för Manhattan. Petitesser som kanske svensken reagerar på innan berättelsens gripande händelseförlopp suger tag i en.
För det är en sak att läsa en teknisk rapport om tjänstefel och tystnadskultur i forskarvärlden, och en helt annan att få det presenterat i en dokumentärfilm med bildmaterial eller i återskapade scener som här. De är bitvis såpass ångestframkallande att TV4 Play har lagt till en varning för obehagliga scener.
Varning för obehagliga scener
Halvvägs genom serien kommer avsnitten om Macchiarinis patient Yesim Çetir, som funnits på riktigt. De är svårsmälta. Till skillnad från övriga patienter var hon inte dödligt sjuk, utan hade skadat strupen under en enkel rutinoperation hemma i Turkiet som gick fel. Hon kom till Karolinska vid god vigör, med hoppet att få tillbaka ett fullvärdigt liv, och lämnade sjukhuset 191 operationer senare. Då hade hon förlorat synen, håret, sina tänder, förmågan att gå, att stå - en rosslande skuggbild av sitt forna jag.
Luft är ju livet själv, andetagen, våra livsandar. Att inte kunna få luft, att leva med en lunga som ständigt måste tömmas på slem, att ens olika kroppsdelar slutar fungera och att ruttna inifrån, att leva så under fem långa, smärtsamma år, det är alltför obegripligt otäckt att ens föreställa sig. Och Macchiarini själv, som i serien vägrar träffa henne efter operationen, när den inte blir till den framgång han tänkt sig.
Ställd inför svars anklagar han de medkännande kollegorna, de som funnits kvar vid hennes sida, för att ha orsakat alla följdoperationer. Nästa gång ska han minsann sköta uppföljningen själv.
Lätt straff för tungt lidande
Vad är det för fel på en sådan människa? Och vad är det för fel på ett system som låter honom hållas trots alla varningsklockor?
Som jämförelse - häromåret kom filmen “The Good Nurse” ut, baserad på den verkliga berättelsen om seriemördaren och sjuksköterskan Charles Cullen. Han ska ha haft ihjäl minst 40 patienter i USA. När sjukhusen började ana ugglor i mossen avskedade de honom bara så att han kunde fortsätta till nya offer på nästa sjukhus.
Det var endast tack vare visselblåsarkollegan Amy Loughren han slutligen blev fast. Ofattbart skrupellöst och oetiskt, men USA-sjukhusen är ju vinstdrivande, och polisanmälan skulle göra dem skadeståndsskyldiga till offren. Men Karolinska Institutet då, en statlig, skattepengsfinansierad myndighet? Hur kan en ledning bli så förblindad att de struntar i varningar, att kolla upp, att lyssna på varningsklockor, eller att ens dubbelkolla en resumé innan anställning?
Nyckelpersonerna fick avgå, och Macchiarini dömdes till 30 månaders fängelse. Ett lätt straff kan man tycka för att ha orsakat så mycket lidande, men någon form av rättvisa har ändå skipats. Det är därför vi behöver våra visselblåsare, och serier som uppmärksammar dem.
“Dr Death” är en välgjord och bingevänlig sådan, vilket gör den till ett hett streamingtips som nu visas på TV4 Play.