Under förmiddagen presenterades årets Guldbaggenomineringar. Om inte Mikael Persbrandt tar hem priset så äter jag antagligen upp min vintermössa. Han är riktigt bra i den nya biografin om Dag Hammarskjöld, FN:s generalsekreterare under 50- och 60-talet.
Hammarskjöld - bara namnet låter som en ädel riddare. Filmen, ett riktigt hjälteporträtt, låter oss lära känna en orädd och envis frihetskämpe som utkämpade stora strider från sitt kontor på 38:e våningen på Manhattan. Han ville mäkla fred i Kongo och få slut på blodiga konflikter - men det är också ett säkert sätt att skaffa sig mäktiga fiender. Det blev i slutändan hans död (ursäkta spoilern). Filmen kör på teorin att den svenske diplomaten blev lönnmördad. Och man tar sig fler kreativa friheter, inte minst i skildringen av Dags privatliv.
Han var en äkta arbetsnarkoman, men också en väldigt privat person. Inte mycket är känt om Hammarskjölds liv i övrigt, mer än att förblev ogift.
Rykten gick om hans homosexualitet. En smutskastningskampanj, eller låg det något korn av sanning i det? Danske regissören Per Fly försöker glänta på dörren till garderoben och visa oss en tidigare okänd sida av den svenske nationalhjälten. Hammarskjölds egna dagboksanteckningar, postumt utgivna i bokform, ger en hint om en grubblande ensamvarg, som hade apan Mr Greenback som sitt enda sällskap om kvällarna.
Publiken kan ana att Dag blir som en blyg skolpojke på nytt när barndomsvännen Peter Levin (påhittad för filmens skull) dyker upp i hans liv, alldeles singel och charmig och vacker.
Persbrandt har gjort många hårda roller på film, och har exakt rätt pondus och karisma för att gestalta Hammarskjöld. Men han får även visa en sårbar sida och en intressant tolkning av en äldre man, som möjligen varit smygbög i hela sitt liv, som ser sin chans till lycka. Om bara inte hans jobb var så förbannat viktigt.
Det finns intressanta motsättningar att leka med där för en skådespelare. Mikael Persbrandt är som sagt lysande. Han syns i nästan varenda scen i den två timmar långa filmen och förtrollade publiken under gårdagens smygpremiär i Stockholm. Spontana applåder utbröt i eftertexterna.
Filmen i övrigt? Påkostad, välgjord och dramatisk - en lyxig svensk produktion som borde locka stor publik till biograferna i vinter. Den är inte fläckfri, men jag låter vår recensent berätta mer om det imorgon när recensions-embargot har släppt. Håll utkik här på MovieZine efter mer om ”Hammarskjöld”!
