Det är hela nio år sedan vi fick se film av Peter Dalle, då med "Skenbart - En film om tåg". Nu byter han tåget mot båten med en historia som utspelar sig under andra världskriget. MovieZine tog ett snack med honom om svårigheterna med att få sina filmer finansierade och hur viktigt det är att få till en bra trailer.
Vart sjutton har du hållit hus de senaste åren?
- Efter "Skenbart" skrev jag ett manus som SFI sa nej till och den höll jag på med i tre år. Till slut sa jag till mig själv: Nej, det här går inte att hålla på med. Men för fem år sedan fick jag den här filmidén som jag har hållit på med i fyra år. Jag har försökt ragga pengar till filmen, men de har sagt nej och nej. Då blev det hopplöst och jag kände att jag inte orkade att göra film längre, SFI hade sagt nej till allt. Men min tanke var att göra filmen internationell och på den vägen få pengar från andra länder. Fast det har tagit sin tid det också.
Du var aldrig inne på att göra ett helsvenskt projekt?
- Nej, det var jag inte. Idén var att Tyskland och England skulle stå som huvudrepresentanter för konflikten under andra världskriget och ha en svensk med som en neutral part i mitten. Svensken är sprängämnesexperten och tyskarna vill vinna över honom. Det är många olika nationaliteter ombord, en norsk kapten, en svensk, två engelsmän, två tyskar och en rysk besättning. De är kompisar till en början, men uppe vid Svalbard blir allt osäkert, för ingen vet vilken sida alla parter kommer ställa sig på. Det är ett kammarspel om livet på en horisont.
Hur fungerade det att spela in på Svalbard?
- Det är vidsträckt och så skiftande på Svalbard. Det är dramatiskt och det finns inga människor. Det enda som finns där är djur, is och snö. Vattnets temperatur befinner sig strax under nollan och så finns det isbjörnar, världens farligaste rovdjur och de kommer fram och vill äta dig. Vi har haft isbjörnar ända fram till skeppet och man måste ständigt vara beväpnad.
Vad blev reaktionen när du presenterade filmidén för SFI?
- De tyckte inte det var någonting, men SFI har ju aldrig gillat mina filmprojekt. De sa nej till "Skenbart". De gick dock med när vi hade börjat spelat in filmen. Vi fick 1.5 miljoner eller något sådant. Det var likadant här, de gick med när filmen nästan var finansierad. Det var tre filmkonsulenter som sa nej till manuset. Men vi får se hur det går.
Det lilla jag har fått se av filmen ser riktigt bra ut.
- Ja, en trailer är en trailer. Det kommer så hemskt mycket filmer. Ska man få publik är det bästa sättet att göra reklam på via trailers. Det är svårt när man klipper ihop en trailer, man kan få för sig att det är actionfilm med tanke på alla actionklipp, men det är det inte. Men samtidigt vill man visa upp det. Det är effektivare när man kan visa korta snuttar än en kärlekshistoria med en replik som ska betyda något för publiken. Det är mycket svårare att göra en trailer till en sådan film. Vi har inga namn som automatisk lockar folk till biograferna. I Tyskland kommer man bara att säga: "Vem fan är Peter Dalle?"
"En fiende att dö för" får biopremiär 16 mars.
