Jag är en periodare när det kommer till tv-spel. Ibland kan jag spendera många långa kvällar framför mitt PlayStation, ibland blir det nästan årslånga pauser. Men en spelserie som jag alltid återkommer till, utan undantag, är ”Tomb Raider”. Och det bästa är att man sällan blir besviken. Lara Croft har troget hängt vid min sida (eller jag vid hennes?) i snart 20 år, och varje ny titel blir ett efterlängtat återseende.
Spelhjältinnan fick som bekant en välbehövd uppdatering för några år sedan. Det var dags för den kaxiga äventyraren med onaturlig byst att lämna över till en alternativ, och framför allt yngre, version. ”Tomb Raider” från 2013 kastade oss rakt in i en överlevnadsthriller. Det var en perfekt reboot som formade den unga hjältinnan och fyllde i luckorna kring hennes bakgrund. Spelet vågade göra något totalt nytt och annorlunda med karaktären, utan att tappa sina fans, och fångade troligtvis många nya.
”Rise of the Tomb Raider” levererade mer i samma stil. Och även om jag inledningsvis kände en besvikelse, över att spelet inte skilde sig så mycket från föregångaren, blev jag snabbt uppslukad av den actionfyllda jakten.
Nu fortsätter äventyret i ”Shadow of the Tomb Raider”, ännu en storslagen och filmisk resa som tar Lara från Mexiko till djungeln i Peru. Hon är på jakt efter mäktiga artefakter som inte borde hamna i fel händer… men ärkefienderna Trinity är såklart på samma spår.
Spelhjältinnan fick som bekant en välbehövd uppdatering för några år sedan. Det var dags för den kaxiga äventyraren med onaturlig byst att lämna över till en alternativ, och framför allt yngre, version. ”Tomb Raider” från 2013 kastade oss rakt in i en överlevnadsthriller. Det var en perfekt reboot som formade den unga hjältinnan och fyllde i luckorna kring hennes bakgrund. Spelet vågade göra något totalt nytt och annorlunda med karaktären, utan att tappa sina fans, och fångade troligtvis många nya.
”Rise of the Tomb Raider” levererade mer i samma stil. Och även om jag inledningsvis kände en besvikelse, över att spelet inte skilde sig så mycket från föregångaren, blev jag snabbt uppslukad av den actionfyllda jakten.
Nu fortsätter äventyret i ”Shadow of the Tomb Raider”, ännu en storslagen och filmisk resa som tar Lara från Mexiko till djungeln i Peru. Hon är på jakt efter mäktiga artefakter som inte borde hamna i fel händer… men ärkefienderna Trinity är såklart på samma spår.
Lara har genomgått en fin utveckling igenom den här origin-trilogin, där hon följer i sin död fars fotspår över världen - kanske för att få komma honom lite närmare. Från rädd och mörbultad survivor till en ung kvinna som upptäckt att hon har äventyret i blodet, nästan som ett kall. Hon är genuint nyfiken på världen, på historia och andra kulturer. Och där det finns bortglömda antika städer, tempel fyllda av dödliga fällor och mystiska, mytomspunna föremål, dit åker hon utan att tveka.
Liksom i de snarlika "Uncharted"-spelen känner jag inte att storyn kommer i första hand. Handlingen är inte tillräckligt stark för att få mig superinvolverad. Det gör inget, för det är fantastiskt kul ändå att hänga med Lara, igenom klaustrofobiska grottor, pråliga tempel och ruggiga ruiner. Att klättra, simma, slåss och lösa gåtor för glatta livet räcker långt.
Tredje spelet i denna suveräna trilogi är i grund och botten likt de tidigare. Det går att jaga djur och samla in naturmaterial för att till exempel använda som medicin eller snickra. Lägereldar fungerar som en plats där du kan uppgradera Laras vapen, och byta in "experience points" mot nya färdigheter. Snarare än att bara överleva, ligger nu mer fokus på att utforska.
Samtidigt har hon blivit en riktigt farlig motståndare. Varför smyga runt fienderna, när man kan gå fullt Rambo på de stackarna?
Liksom i de snarlika "Uncharted"-spelen känner jag inte att storyn kommer i första hand. Handlingen är inte tillräckligt stark för att få mig superinvolverad. Det gör inget, för det är fantastiskt kul ändå att hänga med Lara, igenom klaustrofobiska grottor, pråliga tempel och ruggiga ruiner. Att klättra, simma, slåss och lösa gåtor för glatta livet räcker långt.
Tredje spelet i denna suveräna trilogi är i grund och botten likt de tidigare. Det går att jaga djur och samla in naturmaterial för att till exempel använda som medicin eller snickra. Lägereldar fungerar som en plats där du kan uppgradera Laras vapen, och byta in "experience points" mot nya färdigheter. Snarare än att bara överleva, ligger nu mer fokus på att utforska.
Samtidigt har hon blivit en riktigt farlig motståndare. Varför smyga runt fienderna, när man kan gå fullt Rambo på de stackarna?
I övrigt är spelet större, mer spektakulärt - och sjukt snyggt! Mycket krut har lagts på magnifika miljöer. Borta är de trista, snötäckta bergen, istället öppnas det upp en grön, levande och mycket inbjudande djungel mitt framför våra ögon.
Här hittar vi hela byar där man kan gå runt fritt och prata med människor. (Det visar sig att Lara inte är mycket för att snacka. Och människorna har inte mycket att säga henne, förutom kanske att tråka ut henne med meningslösa sidouppdrag.)
En annan nyhet är möjligheten att köpa och sälja material från handlare, något som jag dock inte fått användning för alls. Tanken var god, men ibland verkar ”Tomb Raider” snegla för mycket på andra spel, istället för att köra sin grej.
Ett plus dock: spelet tråkar inte längre ut dig med samlarobjekt och upphittade dagböcker. De finns där, utspridda, men den som vill fördjupa sig mer får aktivt välja att gå in i Laras inventarier. På så sätt kan spelet flyta på bättre utan onödiga pauser.
Det rör sig inte om några gigantiska skillnader mot de två senaste spelen, som sagt. "Shadow of the Tomb Raider" känns mer som nästa kapitel, än en uppföljare. Jag hoppas att kommande spel hittar nya sätt att utveckla konceptet och hålla det fräscht.
Men för ett gammalt Lara Croft-fan är det här ändå precis vad jag hade önskat mig. Ett stort och fartfyllt äventyr i förbluffande vackra miljöer, varken mer eller mindre - med spelvärldens tuffaste hjältinna tillbaka i toppform!
Här hittar vi hela byar där man kan gå runt fritt och prata med människor. (Det visar sig att Lara inte är mycket för att snacka. Och människorna har inte mycket att säga henne, förutom kanske att tråka ut henne med meningslösa sidouppdrag.)
En annan nyhet är möjligheten att köpa och sälja material från handlare, något som jag dock inte fått användning för alls. Tanken var god, men ibland verkar ”Tomb Raider” snegla för mycket på andra spel, istället för att köra sin grej.
Ett plus dock: spelet tråkar inte längre ut dig med samlarobjekt och upphittade dagböcker. De finns där, utspridda, men den som vill fördjupa sig mer får aktivt välja att gå in i Laras inventarier. På så sätt kan spelet flyta på bättre utan onödiga pauser.
Det rör sig inte om några gigantiska skillnader mot de två senaste spelen, som sagt. "Shadow of the Tomb Raider" känns mer som nästa kapitel, än en uppföljare. Jag hoppas att kommande spel hittar nya sätt att utveckla konceptet och hålla det fräscht.
Men för ett gammalt Lara Croft-fan är det här ändå precis vad jag hade önskat mig. Ett stort och fartfyllt äventyr i förbluffande vackra miljöer, varken mer eller mindre - med spelvärldens tuffaste hjältinna tillbaka i toppform!
"Shadow of the Tomb Raider"
Genre: Äventyr
Utvecklare: Eidos Montreal, Crystal Dynamics
Utgivare: Square Enix
Format: Playstation 4, Xbox One, Windows
Släpps: 14 september 2018
Pris: 599 kronor
Genre: Äventyr
Utvecklare: Eidos Montreal, Crystal Dynamics
Utgivare: Square Enix
Format: Playstation 4, Xbox One, Windows
Släpps: 14 september 2018
Pris: 599 kronor
