”Saw” är för mesar: 5 sjuka tortyrfilmer bara härdade skräckfans klarar av att se

Det är nu nästan 20 år sedan första ”Saw”-filmen chockade oss, inte bara med sin oförutsägbara twist i slutet men även de brutala dödsfällorna. För varje uppföljare skruvade man upp nivån på den blodiga, våldsamma tortyren i en rad utstuderade Jigsaw-fällor.

 

Men medan dessa lär ha fått mainstream-publiken att hålla för ögonen så är det ingenting i jämförelse med äldre och/eller utländska bidrag till tortyrporren. Här är fem filmtips för de som inte tycker att ”Saw”-filmerna är tillräckligt våldsamma.

 

 

 

Ökänd, italiensk exploateringsfilm som gick så långt att offra riktiga djur och anklagades för att vara en så kallad snuff-film. Inga riktiga människor dödades tack och lov men tack vare den banbrytande dokumentära stilen, senare etablerad som found footage, så är det inte svårt att förstår hur många trodde att våldet var äkta. Förutom slakten av flera djur så skildras aborter, våldtäkter, kastrationer och brutala mord utan skygglapp. Ses på egen risk.

 

 

 

En julrysare som lär ge mer gravidskräck än mysig högtidskänsla. Här får en höggravid änka (Alysson Paradis) ovälkommet besök av en psykopat (Béatrice Dalle) som verkar ha ruggiga planer för det ofödda barnet. Den blivande mamman utsätts för all möjlig fysisk och mental tortyr, medan andra intent ont anande besökare går brutala öden till mötes. Hänsynslöst blodig eskalerar i ett chockerande klimax som är svårt att släppa även lång titt efteråt.

 

 

 

Du har säkert hört titeln men har du någonsin sett filmen? Det hade du absolut kommit ihåg - filmen stämplades som en ”video nasty”, utnämndes en av världens tio mest löjligt våldsamma filmer (av Time) och anses vara en av världens filmer. Men det är svårt att skaka av sig historien om en författare (Camille Keaton) som brutalt våldtas och misshandlas av några män som snart får utstå hennes våldsamma hämnd. Kanske den mest (ö)kända filmen inom genren ”rape & revenge” - om det är din kopp te, så varsågod.

 

 

 

Om du får avsmak av mäns våld mot kvinnor så kan denna omvända, australienska tortyrfilm kanske ligga dig mer i smaken. Här är den en tonårstjej (Robin McLeavy) som får Kathy Bates i ”Lida” att likna Moder Teresa när hon kidnappar sin jämnåriga förälskelse (Xavier Samuel). Denne vaknar upp till en hemmagjord skolbal - och kväll full av våld och tortyr. En vanlig borrs fyndiga men fruktansvärda funktion här kan få vem som helst att inte neka en ensam, lite konstig klasskamrats förfrågan om att gå på bal tillsammans...

 

 

 

På 2000-talet kom en våg av våldsamma, franska skräckfilmer kallad ”New French Extremity” inklusive ”Irréversible” och "Switchblade Romance”. Men få var så brutala - och sjuka - som denna psykologiska rysare om en ung kvinna (Mylène Jampanoï) som hämnas på den familj hon påstår torterat henne som tonåring. Men hon och hennes väninna (Morjana Alaoui) inser snart att motiven bakom detta grundar sig i en dold, hemsk hemlighet. En ytterst obehaglig film i två delar, vars andra halva erbjuder närapå outhärdlig tortyr av värsta sort. Inte illa för en film som i slutändan levererar ett djuplodat budskap om livet efter döden!