Scorseses nya dramathriller "Killers of the Flower Moon" handlar om brutala mord på ursprungsbefolkningen i Osage County under 1920-talet. Men i grunden är filmen en kärlekshistoria, vilket var vad som lockade regissören till projektet.
Under en presskonferens häromdagen fick vi höra Martin Scorsese tala om filmens emotionella kärna, teman som han alltid återkommer till, och varför han gärna arbetar med DiCaprio och de Niro.
Vad var den stora utmaningen med att spela in "Killers of the Flower Moon"?
- Det var att balansera narrativet med den emotionella aspekten av filmen. Vad ag menar är att det finns delar av handlingen som måste länkas samman, som att FBI kopplas in och tar reda på vad som har hänt. Men kärnan i filmen är det som sker mellan Molly och Ernest. Den emotionella kärnan måste kretsa kring dem. Det fick inte bli en klassisk polisthriller.
Hur hittade du Lily Gladstone?
- Ellen Lewis som sköter min casting hade arbetat med henne på en tv-serie. Innan pandemin var vi oroliga om vi skulle hitta vår Molly. Ellen, som jag arbetat med sedan "Maffiabröder" 1990, sa att "jag tror vi kommer klara oss" och visade mig en scen. Jag tyckte Lily var helt otrolig.
- Sen kunde vi bara träffas på Zoom, på grund av pandemin. Sen fick vi vänta ytterligare ett år för nästa samtal, då med Leo. Men under året kunde vi jobba på hennes rollfigur och diskutera Molly. Poängen var såklart att Ernest och Mollys historia är en metafor för hela filmen, hela den hemska situationen.
- Lily hade det perfekta ansiktet för bioduken, enligt mig. Även när hon inte säger något så ser man hur mycket som pågår inom henne.
Filmen tar upp liknande teman som flera av dina tidigare filmer, som girighet och korruption, tro och spiritualitet. Känner du att den här filmen har kopplingar till dina tidigare?
- Så tänkte jag aldrig på det. Jag drogs bara till källmaterialet. Sen blev kag verkligen lockad när jag gjorde min research och träffade Osage-folket. Jag hörde historierna om deras förfäder och hur de påverkades av morden under den tidseran. Men de pratade aldrig om det med den yngre generationen. Det hölls tyst. Men sedan kom boken av David Grann, och nu kommer filmen.
- Naturligtvis undrar de varför just jag skulle göra filmen. Med tanke på vilka filmer jag har gjort förr, som "Maffiabröder". Det krävdes några möten, några öppenhjärtliga samtal där vi kunde hitta tilliten till varann. Jag upptäckte att allt hängde på kärlekshistorien mellan Molly och Ernest. Egentligen skulle jag göra det på ett annat sätt. Jag hade tänkt följa FBI-utredningen. Men jag insåg att det skulle bli för likt filmer jag gjort tidigare. Det hade blivit bra, tror jag, men jag har redan gjort det.
- Däremot blev jag verkligen lockad av den här vinkeln, om att bli förrådd genom kärlek. Jag tycker snarare att den har mer gemensamt med "Oskuldens tid" än några av mina andra filmer.
Det här är din tionde film med Robert de Niro och din sjätte med Leonardo DiCaprio. Hur är det för dig att arbeta med dem?
- Jag har känt Robert de Niro sedan vi var sexton. Vi båda vet var vi kommer ifrån, vi känner varandras gamla vänner. När vi började arbeta ihop på "Mean Streets" och särskilt "Taxi Driver" insåg vi att vi delade samma intressen. Och jag förstod att han var en orädd skådespelare. Han var briljant, men det viktigaste var att vi litade på varandra.
- Han introducerade mig för Leo DiCaprio för ett 20-tal år sen. Han sa "här är en ung och väldigt bra skådespelare". Jag lärde känna Leo, och vi gjorde "Gangs of New York" ihop. Men först på vår andra film, "The Aviator", hittade jag en slags likheter... Jag ska inte säga samma stil, de är väldigt olika, men han var lika öppen, tillitsfull och orädd som de Niro. Trots åldersskillnaden på 30 år finns det en sådan glädje och kärlek mellan oss när vi arbetar ihop.
"Killers of the Flower Moon" går nu på bio.