Star Wars pumpar ut nya serier - men var är de fräscha idéerna?

Första varningstecknet var när man valde att filma om 70 procent av ”Solo: A Star Wars Story” efter att ha sparkat inte bara regissörerna utan även klipparen på grund av ”kreativa skillnader”.

 

Vi vet inte hur första versionen av "Solo" såg ut, men resultatet av omfilmningarna och regissörbytet blev världens mest säkra, ”by the numbers” film. Helt okej under tittandet, men den har en unik förmåga att förvandla min hjärna till en sprillans teflonpanna där ingenting fastnar.
 

För en film som borde varit en fotnot har ”Solo” haft stort inflytande på hur Star Wars som franchise rör sig framåt: bekanta karaktärer, det oerhört säkra som blir intetsägande. Inga överraskningar, inget experimenterande vare sig med berättelsen eller estetiken.

 

Här är vår ruta och vi stannar i den.

 

Nu när vi får flera Star Wars-projekt om året börjar likheten förstöra tittarupplevelsen. Allt är tätt sammankopplat, så enformigt, att det blir svårt att skilja olika berättelser åt. Inget särskilt oväntat händer förutom någon smula här och där, så spänningen förtas. Antalet tittare på "The Mandalorian" gick ner med uppskattningsvis 20-25 procent mellan andra och tredje säsongen (svårt att veta exakt då Disney inte släpper streamingsiffror, de här kommer från en tredje part) så jag verkar inte vara ensam om att vara lite trött.

 

Det ska också sägas att även om det är lätt att romantisera originalet är det viktigt att komma ihåg att långt innan Disney tog över fattades konstiga beslut och gjordes konstiga avstickare. Låt oss inte glömma julspecialen, eller att det finns en Ewok-serie. 

 

Men vi är här för att fokusera på Lucasfilm under Disney, och hur det sett ut och eventuellt kommer se ut i framtiden.

 

 

Disney verkar köra på Netflix-modellen att det är viktigt med mycket att titta på, sen kan kvaliteten vackla lite.

Det blir inte mindre än fyra till serier bara under 2023, och det lär fortsätta i rasande takt. Inga andrum, bara content. Om det är så det ska vara är det desto mer viktigt med variation, och att det går att skilja dem åt.

 

 

 

 

Jag har kastat in handduken på Marvel-filmerna sen allt började hänga ihop för mycket. Det var helt enkelt inte roligt längre. Nu oroar jag mig för att Star Wars går i samma fälla. Alla bekanta karaktärer som dyker upp i nya serier eller filmer var roligt först, men nu vill jag ha något fristående. Inga referenser, ingen förkunskap, bara berättelse.

 

Årets kommande live-actionserier är tätt sammanflätade med de animerade serierna, och Ahsoka har redan haft cameos i live action-serierna, så det blir övervägande bekanta karaktärer året ut. Och troligen även nästa år. Tyvärr lär Star Wars-serierna lär inte försöka något intressant och nytt som Marvel gjorde med t.ex. ”WandaVision” någon gång snart.

 

 

Det står nu klart att det inte blir fler Star Wars-filmer förrän 2026. Flera filmer har skjutits upp och sedan helt strukits, så de planerade filmerna tar jag med en nya salt tills inspelningen börjar. ”Wonder Woman”-regissören Patty Jenkins planerade film skrotades till exempel för ett par månader sen efter att de pratat om den i flera år.

 

Ett par av filmerna som nyligen annonserats ser lovande ut, som att de kanske vågar pröva vingarna lite. Bara att två utspelar sig i en helt annan tid. Har ingen aning om hur en historisk Star Wars-film skulle se ut, men det är något nytt!

 

Fokus har legat på streaming länge nog, nu vill vi in i biomörkret igen! Men bara att sätta Star Wars-loggan på det kommer inte räcka länge till, vi behöver innovation.

 

 

Rädslan att låta en person styra gjorde att man fattade det idiotiska valet att dela upp en trilogi mellan tre olika regissörer (som i slutändan slutändan blev två) med distinkt olika stil och vision. Effekten blev lite som den där leken då en person ritar ett huvud, viker pappret, och skickar vidare till nästa person som ritar överkroppen utan att se huvudet.

 

Tänk om de tre Sagan om Ringen-filmerna regisserats helt separat av olika personer, det säger sig självt att det varit sämre. 

 

Även om det mycket att kritisera med sequel-trilogin finns det i slutändan även mycket bra i dem, men de hade kunnat vara betydligt bättre av en mer enad vision. Det gäller dock bara om det blir flera sammanhängande filmer igen, separata filmerna bör tvärt om testa olika saker.

 

I slutändan är det inte det stora problemet man tänker på när man tänker på sequel-trilogin. Det var ett betydligt större problem var att filmerna blev ett tacksamt mål i...

 

 

Star Wars har några av världens mest dedikerade fans. Det är dessvärre på gott och ont: Det finns en enorm entusiasm och kreativitet, intressanta analyser från väldigt många olika perspektiv.

 

Det finns också få grupper som klår Star Wars-fans när det gäller att starta en hatstorm. Det är en högljudd och aggressiv minoritet där det snabbt slutar handla om rimlig kritik, övergår till att elda upp varandra i hat mot minoriteter, allt som lutar det minsta åt vänster, allt som avviker från deras snäva idé om vad Star Wars bör vara.

 

Kanske är Lucasfilms klamrande till säkra kort delvis på grund av rädsla att göra de här personerna argare. Vilket är meningslöst för den argaste gruppen hittar alltid något, det är deras grej.

 

Satsningen på mångfald har gjort Star Wars starkare. Det har inte bara stärkt bandet till  fansen som inte känt sig representerade innan, utan även gjort att världen känns mer dynamisk.

 

Star Wars måste fortsätta att omfamna det, även i framtiden, tills mångfalden är så normaliserad att folk slutar bry sig.

 

 

 

Kunde jag ge bara ett råd hade jag velat att Star Wars vågade ta ut svängarna.

 

Det har hänt ett par intressanta saker på sistone, till exempel ”Star Wars: Visions” där framstående animeskapare tolkar Star Wars i vitt skilda genrer. Jag gillade Lizzos och Jack Blacks knasiga cameos. Jag älskade avsnittet av "The Mandalorian" med visuell känsla à la Akira Kurosawa. Det ger en energikick med något oväntat som vi inte sett innan! 

 

Det är ett gott tecken att det (förhoppningsvis…) blir en Taika Waititi-film, en man som har en väldigt distinkt stil, och som inte är rädd att vara lite tokig.

 

 

Star Wars är i en sits där man satsar mycket pengar, och därför lägger dem på vad som anses vara säkra kort. Men det har lett till att allt känns enformigt.

 

Det är dags att testa nya saker.

 

Originalfilmerna var inte avant garde, dramaturgi och karaktärer rätt standard, men de var inte rädda att har roligt. Nu när det finns så otroligt mycket Star Wars-material finns det inga ursäkter att inte utforska nya karaktärer, visuella uttryck, och framför allt berättelser.

 

Det krävs för att göra Star Wars relevant även i framtiden, och för att fansen inte ska tröttna.