När man är i änglarnas stad, Los Angeles finns det inget som heter vila. Strax efter jag hade avslutat gårdagens inlägg så svepte jag en äkta amerikansk hamburgare av modell större som blåste upp mig så fruktansvärt att jag var tvungen att lägga mig på sängen och vila en stund. Självklart så slumrade jag till, men väcktes abrupt av tjo och tjim ute i hotellträdgården. Det var tydligen ett cocktailparty som såg väldigt inbjudande ut, så varför ligga på sängen och jäsa när man kan gå ner och vara social. Sagt och gjort så gick jag ner och där väntade par andra journalister från Tron-eventet som jag kom i samspråk med.
Fyra olika nationaliteter (Ryssland, Holland, Singapore och Sverige) som stod och dividerade vem av oss som hade längsta resvägen hem. Vi kom fram till att Singapore-killen hade längst hem, 20 timmar på planet hade han framför sig. Men det som imponerade mer var att han var en flitig besökare till LA och enda anledningen för denna resa var en 10 minuter exklusiv intervjutid med Jeff Bridges. Hatten av för Singapore!
På söndagmorgonen var det i alla fall dags för mig att ta mitt pick och pack och bege mig till nästa hotell. När portieren frågade om jag ville ha taxi, så förklarade jag att jag nog skulle palla med att ta mig till nästa hotell till fots. 500 meter längre ned på gatan låg ju Ocean View Hotel som skulle bli mitt högkvarter de kommande två dagarna.
På Viceroy Hotel som jag låg på de första två dagarna fick jag låna en nödvändig konverterare för strömkablarna för att koppla in laptop och annat man har med sig, men här på Ocean View var alla "power converters" utlånade. Därför blev jag så illa tvungen att bege mig till närmsta radiohandlare och inhandla en sådan. Jag hittade en butik par kvarter från hotellet som hette Brookstone som hade flera olika konverterare. Självfallet propsade försäljaren på att jag skulle köpa den dyraste av dem, den som kostade 35 dollar istället för mitt eget val för 20 dollar. Jag gav i alla fall killen chansen att försöka övertyga mig varför jag skulle köpa den dyrare konverteraren. Men han lyckades aldrig göra det, så det blev 20 dollar-varianten för mig.
Väl tillbaka på hotellet pluggade jag in konverteraren och startade upp laptopen, men snart kände jag att det luktade bränt och det var givetvis den nyinköpta konverteraren som inte höll måttet. Trots att det bar mig emot att bege mg tillbaka till affären så gjorde jag det. Säljaren såg både paff och delvis skräckslagen ut när jag kom in och frågade lite försiktigt om jag inte var nöjd. Nej, ge mig en konverterare som inte blir överhettad på 5 min sa jag. Han tyckte det lät konstigt, men gick och frågade sin chef som i sin tur gav killen en rejäl utskällning för att ha sålt fel konverterare till mig. Han beklagade misstaget och gav mig den nya, men självfallet fick jag allt punga ut med ytterligare 15 dollar.
På vägen tillbaka höll jag utkik efter tunnelbanestationen som jag planerade att inviga imorgon, men den lös med sin frånvaro. Jag frågade portieren var sjutton jag kunde hitta "subway". Hon förklarade att det låg i närheten av radiobutiken alldeles bredvid en McDonalds. Lite senare gick jag dit en tredje gång och nu för att lokalisera tunnelbanan. Men döma till min förvåning så kunde jag inte hitta den hur jag än letade. Jag frågade en kille på gatan som då genast pekade på smörgåsrestaurangen Subway. Kul! Men kunde ju inte säga något elakt heller. Jag fick ju det jag frågade efter.
Lite senare fick ett plötsligt infall att gå ut och ta lite kort och hittade faktiskt några kul grejer jag tog kort på. Jag avskyr egentligen att ta kort, då jag bara associerar mig själv till en japansk turist. Mina farhågor besannades när en afroamerikan kom på mig när jag tog kort på stolpen med Broadway.
- Hey, why are you taking pictures of a pole???
- I'm a pole collector!
- Wtf, are you serious man?
- Absolutely.
- You can't be a pole collector.
- Why not? Some people collect stamps, but I collect poles!
- Man, you really have some issues...
Egentligen borde jag inte ha drivit med killen så där, men efter dagens små motgångar var det skönt att få skojsa till det lite.
