”Three Women” på SVT är en serie baserad på Lisa Taddeos sexreportage-roman med samma namn. Genom den 10 avsnitt långa odyssén lär vi känna några kvinnor på ett både berörande och rejält brandfarligt sätt.
Boken blev en braksuccé när den släpptes, medan serien tyvärr har flugit lite under radarn. Men misströsta inte! Alla 10 avsnitt finns sedan december på SVT Play, och du måste se dem.
”Three Women” handlar om en författare som ska skriva en bok om tre andra kvinnor. Vi får träffa Maggie, Sloane och Lina, som alla på ett eller annat sätt har tagit tag i sina liv och styrt om riktningen. Serien utforskar vad som hänt och händer efter att deras otämjbara längtan orsakat livsavgörande turer i tillvaron. Det som följer blir en gripande, men också upplyftande studie i hur det är att vara kvinna idag.
Flera avsnitt innehåller explicita sexscener, som är otroligt smakfullt komponerade. Det är lite in your face ibland, men då den sexuella lusten är katalysatorn i de olika livsödena, fyller sexet en ovanligt viktig funktion i historien som helhet.
Det blir förutom sexigt, väldigt hjärtskärande när berättelserna korsas med varandra, får ny näring och utvecklas vidare. De fyra fenomenala skådespelerskorna (Gabrielle Creevy, DeWanda Wise, Betty Gilpin och Shailene Woodley) i täten gör otroligt starka och känslosamma prestationer och inte minst Gilpin som den trånande hemmafrun Lina får mig att både skratta och gråta flera gånger.
Det här är kvinnornas egna berättelser, som konsekvent utgår utifrån deras perspektiv och villkor. Det är väldigt avslöjande, närgånget men ändå respektfullt skildrat tack vare en rigorös styrka av kvinnliga medarbetare även bakom kameran.
Förutom upphovskvinnan Lisa Taddeo vars bok detta alltså baseras på, så har vi regissörer, producenter och fotografer som alla är kvinnor. Inte för att det per default gör något vare sig bättre eller sämre. Faktum är dock att en historia om kvinnors sexuella uppvaknande och lust, för den relaterbara trovärdighetens skull, gärna får berättas av just kvinnor.
Missförstå mig rätt nu. Män är bra med, men ni berättar redan alla andra historier. Och även om såklart förmågan att skildra övertygande verklighetsbaserade stories inte sitter mellan benen, eller i ens könsidentitet så blir detta så autentiskt, delvis just tack vare den kollektiva kvinnliga ansatsen.
Man får ju inte säga något i det här landet längre, men om man fick det, så skulle jag säga att kvinnliga kreatörer är fan i mig helt jäkla briljanta på att berätta om kvinnors spännande och intressanta verklighet. Så det så.
Och du gör (åtminstone just idag) bäst i att bara sitta still, lyssna, lära och ta emot.
