Kanalen bakom serien är streamingtjänsten Crackle, en relativt ny spelare på marknaden, åtminstone vad det gäller egenproducerade tv-serier och filmer. Man kan väl säga att Crackles "Snatch" inte direkt bör jämföras med konkurrenten Netflix stora genombrott "House of Cards", men den är åtminstone ett bra försök och ett hyggligt intåg på marknaden.
Här nedan följer några punkter värda att lyftas fram, båda negativa och positiva. Vi börjar med det som faktiskt fungerar bra.
Passande utseende
Är det något de fått till gällande själva tv-serien är det definitivt själva stilen. Guy Ritchies "Snatch" bestod mycket av snabba klipp, hetsig musik samt rappa dialoger, detta är något som även tv-serien bjussar på. Nu ska jag absolut inte sitta här och säga att samtliga av dessa aspekter når upp till samma nivå som då Ritchie stod bakom kameran, men det är helt klart godkänt. En snygg produktion helt enkelt, där det åtminstone märks att man försökt haft någon form av respekt för originalet. Bra där.
Stabila skådespelare
Medan filmen "Snatch" bjöd på en ganska imponerande rollista (Brad Pitt, Jason Statham, Dennis Farina, Benicio Del Toro, Vinnie Jones and so on) viftar tv-serien inte med några direkta affischnamn. Visst, vi har Rupert Grint ("Harry Potter"-filmerna) i en av de ledande rollerna och även Dougray Scott i en biroll, men annars är det relativt okända namn.
Detta betyder dock inte att ensemblen hostar fram svaga insatser, i det stora hela tycker jag faktiskt att serien "Snatch" levererar mer än väl skådespelarmässigt. Kul också att de som sagt gett rätt nya talanger chansen att glänsa.
Hyggligt originell och bra format
Nu är inte "Snatch" en serie som direkt sticker ut, vad jag dock menar med originell här är att de har vågat skrivit egna historier. Tv-serien är ingen karbonkopia av filmen, visserligen både på gott och ont, men jag uppskattar onekligen att man vågat hitta på något eget. Nya karaktärer och nya upptåg lägger jag definitivt på pluskontot.
Till pluskontot adderar jag även själva formatet som lyckligtvis är en följetongsserie. Så otroligt skönt att slippa dessa ett-fall-i-veckan-upplägg som många av de filmbaserade serierna "ärats" med på det senaste.
Men inget gott som inte har något ont med sig, eller hur det nu är man säger. Här kommer riset!
Tröttsam Tarantino-klon
Sanningen är den att även då filmen "Snatch" hade premiär år 2000 räknades även den som en slags Tarantino-wannabe. Det var dock en av de lyckade Tarantino-influenserna, om inte den allra mest lyckade. Tv-serien "Snatch" har alltså "en aning" att leva upp till och det gör den tyvärr inte. Istället känns serien mest som en mindre bra Tarantino-klon, ja ungefär som filmen "Snatch" förmodligen skulle sett ut ifall man skalat av finliret. Serien "Snatch" må se ut och låta ungefär som filmen, men ser man till detaljer och djup håller det dessvärre inte.
Ihåliga karaktärer
Var det något långfilmen bjöd på var det onekligen riktigt skarpt skrivna karaktärer. Detsamma kan dessvärre inte sägas om tv-serieversionens smått skakiga karaktärsgalleri. Mycket beklagligt, då en produktion som "Snatch" verkligen behöver starka och högst personliga karaktärer som både bär och driver historierna framåt. Mycket av intrigernas spänning mattas av då karaktärerna inte har några direkta djup eller knappt påverkas av deras handlingar, det blir helt sonika en stor brist på konsekvenser; inte bra.
Alldeles för städat
I mina ögon ska "Snatch" vara skitigt, brutalt och stökigt. Detta sett till både miljöer och karaktärer. Nu bjuder visserligen även tv-serien på en del brutalitet och smått slitna kvarter, känslan är dock att det hela känns alldeles för tillrättalagt och ja... rent.
Skådespelarna till exempel, som jag i och för sig tycker gör bra i från sig, känns alldeles för "snygga". Tv-serien "Snatch" kunde lika gärna handlat om en grupp fotomodeller som den handlar om en grupp kriminella. Nu har visserligen Brad Pitt, som ju hade huvudrollen i filmen, utsetts till världens sexigaste man fler gånger än en. Poängen är dock att man skitade till honom i filmen, rufsade och trasade sönder honom. Detta saknas allt för mycket i serien, så tyvärr, underkänt även i denna aspekt.
Sammanfattningsvis är "Snatch" ändå hygglig tv-underhållning, det är inte den bästa serien just nu, men ej heller den sämsta. Hade den fungerat än bättre ifall man helt enkelt valt att göra en serie som endast influerats av filmer som "Snatch", alltså att man helt skippat titeln? Absolut. Att kalla detta för en tv-version av filmen skadar mer än vad det tillför, den hade mått bättre av att stå helt på egna ben. Den når inte upp till filmen "Snatch" briljans, punkt slut.
Mitt råd blir dock ändå att ge serien en chans, sänk gärna förväntningarna något och gå in i den med mindre krav. Koppla bort filmen helt, om det nu går, det lär gynna er upplevelse.
Tyvärr finns det inget svenskt premiärdatum än för "Snatch".
Så mina vänner, ännu en filmbaserad tv-serie, när ska detta ta slut? Vad tror ni själva om "Snatch", tänker ni ge den en chans?