Som det lyder ur nomineringen till Augustpriset är boken en mix mellan "Gökboet" och "Black Hawk Down" - en hudnära berättelse om den råa vardagen i Kalityfängelset i Etiopien. Schibbye och Perssons historia har tidigare skildrats i SVT:s dokumentär ”Diktaturens fångar”, men nu är det dags för spelfilmen. Och under Göteborgs filmfestival fick vi ta del av några första klipp och ett samtal om inspelningsprocessen.
På plats under ett Work in Progress-seminarium var skådespelarna Gustaf Skarsgård och Matias Varela, regissören Jesper Ganslandt, manusförfattaren Peter Birro, klippare Hanna Lejonkvist och producenten Karl Fredrik Ulfung. Peter Birro är exalterad:
På plats under ett Work in Progress-seminarium var skådespelarna Gustaf Skarsgård och Matias Varela, regissören Jesper Ganslandt, manusförfattaren Peter Birro, klippare Hanna Lejonkvist och producenten Karl Fredrik Ulfung. Peter Birro är exalterad:
- Jag har jobbat med detta i 20 år och det känns som att hela livet har lett fram till det här projektet.
Angående valet av Gustaf Skarsgård och Matias Varela i huvudrollerna hoppades de på att ”deras connection skulle blöda igenom rollerna.” Detta då skådespelarna känt varandra sedan 12-årsåldern. Något som Gustav Skarsgård känslosamt bekräftar.
Om att spela nu levande personer, och hur mycket kontakt de haft med Johan och Martin under inspelningsprocessen, menar Matias Varela:
- Det var avgörande för arbetet att få träffa Johan, och att han aldrig var mer än ett sms bort.
Vidare fyller Gustav Skarsgård i:
- Det är speciellt att spela samtida människor. Verkliga Martin är bara en månad äldre än jag.
På frågan hur det var att spela in på plats i bland annat Kalahariöknen med både erfarna skådespelare och amatörer är de eniga om att ”manuset varit mer som roadsigns” och att en hel del improviserats fram.
I ett av klippen får vi se Johan, Matias Varela, få ”en sten att lägga i truten” för att släcka törsten av en av dem som spelar en medlem i ONLF-gerillan, varpå Matias Varela skämtsamt lägger till:
I ett av klippen får vi se Johan, Matias Varela, få ”en sten att lägga i truten” för att släcka törsten av en av dem som spelar en medlem i ONLF-gerillan, varpå Matias Varela skämtsamt lägger till:
- Jag vet inte om han har tvättat händerna innan. Jag har inte gjort det. Var kommer stenen ifrån? Har han bara plockat en sten. Den typen är ju kul. Men man måste också göra något med stenen och då uppstår den här magin där scenen blir någonting mer.
Regissören Jesper Ganslandt menar att det är extremt hög autenticitetsnivå och att det är speciellt att jobba med människor som inte följer arketypiska mallar. Att situationskomiken är en viktig aspekt som ofta uppstår vid just missförstånd.
Regissören Jesper Ganslandt menar att det är extremt hög autenticitetsnivå och att det är speciellt att jobba med människor som inte följer arketypiska mallar. Att situationskomiken är en viktig aspekt som ofta uppstår vid just missförstånd.
Och just humorn är en oväntat stor del av de klipp vi får ta del av där det exempelvis skojas om att ”Black Hawk Down” är gerilla-medlemmarnas motsvarighet till ”Änglagård”.
Avslutningsvis lägger Peter Birro också till:
- Det är ett väldigt bra manus, om jag får säga det själv, varpå publiken skrattar.
De tre klipp publiken får ta del av är visuellt attraktiva och för tankar till filmer som ”The Last King of Scotland”, adderat den klassiska svenska situationskomiken och en fin scen där Martin (Gustaf Skarsgård) visar sin hemlängtan. En scen som påminner om att detta också är en stark berättelse om manlig vänskap.
De tre klipp publiken får ta del av är visuellt attraktiva och för tankar till filmer som ”The Last King of Scotland”, adderat den klassiska svenska situationskomiken och en fin scen där Martin (Gustaf Skarsgård) visar sin hemlängtan. En scen som påminner om att detta också är en stark berättelse om manlig vänskap.
"438 dagar" får svensk biopremiär hösten 2019.
