Den 26 februari är det dags. Kanske tittade du flitigt på ”Huset fullt” när den rullade 8 säsonger i slutet av 80-talet/början av 90-talet, eller så var du som jag alldeles för ung för att ha följt originalserien som blev startskottet på Olsen-tvillingarnas karriärer (fast dem minns jag var med i varenda OKEJ-tidning och andra blaskor ända in i 2000-talet!). Nu när Netflix hakar på reboot-vågen och försöka blåsa liv i konceptet igen, 20 år senare, vem är det då som är tänkt ska bry sig? Vem försöker man tjusa?
Låt oss reda ut detta. ”Huset fullt” på 80-talet var en sitcom om Danny Tanner (Bob Saget) som efter att hans fru just dött i en bilolycka uppfostrar de tre döttrarna ihop med sin bästa vän samt hans svåger. ”Huset fullt – igen”, som uppföljaren ska heta, vänder man på steken och det är äldsta dottern D.J Tanner-Fuller (Candace Cameron Bure) som har blivit änka (går i faderns fotspår där!) och ska uppfostra sina tre pojkar ihop med lillasystern Stephanie Tanner (Jodie Sweetin) och bästa vännen Kimmy (Andrea Barber). Ashley och Mary-Kate Olsen verkar utebli. Konceptet är alltså exakt detsamma fast i nästa generation. Det försäkras också om att det inte är fråga om något 80-tal mera utan att serien utspelar sig i modern tid. Det är väl för väl, annars har vi en tidsparadox som börjar likna ”Tillbaka till framtiden”.
"Huset fullt" (1987-1995)
"Huset fullt - igen" (2016)
D.J, Stephanie och Kimmy var alla karaktärer i originalserien också, med samma skådespelare som nu har vuxit upp. Det blir även en del återbesök av de tre fadersfigurerna (Bob Saget, Dave Coulier, John Stamos). Men är detta nog för att tilltala en bred fan-skara? Det här är ju trots allt en helt ny familj och en helt ny tid, även om det är dotterns familj. Kan detta tävla med de andra serier som finns ute på marknaden idag? Är inte sitcom i sig ett hyfsat dött format i sig – något man strötittar på en eftermiddag för att det slår text-TV, typ?
Men det måste väl ändå vara fan-service man är ute efter, för inte kan de väl på riktigt tro att vi som är födda lite för sent för ”Huset fullts” storhetstid – alltså folk runt 25 som jag själv – ska ha en ivrig hunger efter finpolerat, 3-barns-familjeliv-i-amerikansk-förorts-medelklass-vardagsproblem (nu officiellt en genre)? Det är väl kanske inte riktigt där de flesta av oss befinner oss i livet i den åldern, självklart med undantag. Ändå har man valt att göra uppföljaren fristående... Det säger väl ändå något om intentionerna?
Vad för guld Netflix ser i slutet av den här regnbågen, förstår jag inte, men här är en helt nysläppt featurette där alla ser så färgglatt välmående ut och den ”amerikanska drömmen” frodas. Jag spyr lite i munnen. Det här får mig att vilja se på ”American Beauty” istället där Kevin Spacey sticker hål på just den tillvaron.
Har jag fel? Ser du fram emot uppföljaren?