Vet du var karaktärerna i "Game of Thrones" har fått sina namn ifrån?

Med en ny trailer ute i veckan (se den här!), är det dags att djupdyka i nördigheten.

Precis som många andra litterära klassiker, är det inte en slump varför karaktärerna har fått de namn de har. Det är ett medel för författaren att cementera ett viktigt drag, ge dig rätt intryck av personligheten eller ge en ledtråd om karaktärens framtida öde och George R.R Martin missar inte denna chans. I själva verket är han faktiskt mycket noggrann och döper sina personer med stor omsorg. Så sitt ner i skolbänken medan jag guidar dig till varför karaktärerna från Starks och Lannisters heter som de heter!

Efternamnet ”Stark” kommer mycket riktigt från det germanska adjektivet ”Stark” såsom vi använder det, men extra tungt väger det när det samtidigt låter farligt likt ”York” - som i House of York – den dynasti som leddes av Edward IV och Richard III i England under Rosornas krig på medeltiden. 

Kanske har du nu redan förstått att som ledare för Stark-familjen, fick Ned naturligtvis sitt namn från York-kungen Edward IV. Ned är ett vanligt smeknamn på Edward.

Det keltiska namnet ”Caitlin” betyder ”ren”. Catelyn Stark är en av de mest rättvisa, godaste karaktärerna i serien.

Mest troligt döpt efter den skottska kungen Robert the Bruce, som på 1300-talet ledde Skottlands krig mot England för självständighet, vilket resulterade i en rad vilda slag under hans mycket korta tid vid makten mellan 1306-1329. Samma typ av små inbördeskrig blev ju som bekant Rob Starks största bedrift.

Sansa betyder ”charm, förtrollande” på sanskrit, vilket belyser hur hon mest ses som en skönhet och handelsvara. George Martin ville samtidigt ge Sansa och hennes syster namn som var varandras raka motsatser och då lät ”Sansa” mjukt jämfört med Aryas hårdare klang.

Mycket passande är ”Arya” ett pojknamn. Samtidigt ville George Martin att namnet skulle stå i kontrast mot systern Sansas namn, genom att ha en tuffare klang. 

Det är också mycket möjligt att Martin hade ”aria” i åtanke – nämligen benämningen på en solo-roll i en opera. Arya går ju som bekant sin egen väg och är högst självständig. Arior sjungs vantligtvis av sopraner och representerar ofta känslan av fara i historien, snarare än den huvudsakliga handlingen.

Under Rosornas krig förlorade många pojkar sina bröder och fäder, vilket är precis vad som motiverar Arya under kriget i Westeros: hon symboliserar den mer psykologiska aspekten av kriget genom att först och främst drivas av ett hämndbegär efter de hon har förlorat, snarare än krigets huvudsakliga slag om tronen.

Medan Stark fick sitt namn efter House of York i Rosornas krig, fick Lannister såklart sitt namn efter den samtida, mer skurk-aktiga familjen Lancaster, som gjorde mycket mer ont än York-arna.

Lancaster tog först över tronen i England 1399 och sedan igen 1485 efter att ha störtat Richard III – alltså han från York-släktet som Ned Stark är baserad på. Medan Lancasters satt på tronen kom tyrannen Henry V att styra landet och slaktade bönder till höger och vänster och efterträddes av Henry VI, vars svagheter ledde till inbördeskrig. Ingen gjorde mycket gott för folkets bästa. Låter detta möjligen likt våra kära Lannisters?

Ganska simpelt, kan det tyckas, men hans namn är kort och gott en sammansättning av engelskans ”tie” och ”win”. Tywin må vinna slaget mot Stark, men vad betyder detta i det stora hela, när allt han egentligen bryr sig om är sin familjs fortlevnad, men mördas av sin egen son utan arvtagare och med inavlade barnbarn. Skrattar bäst som skrattar sist.

Det är fullt möjligt att Martin fick idén till namnet från färgen ”Tyrisk lila” (”Tyrian purple”), som bars av de romerska kungligheterna. I sådana fall kan referensen läsas som att Tyrion är den enda Lannistern med några nobla egenskaper i alla fall.

Hennes namn är en variant av Circe, som i den grekiska mytologin var en häxa som lät män dricka vin som förvandlade dem till svin. Med tanke på hur ofta vi ser Cersei med ett glas i handen, kanske detta förklarar varför Cersei själv är ett sådant svin. Skämt åsido: detta namn är förstås valt med ögonblicket då Cersei tog sig makten i åtanke. Hon mördade kungen - sin egen make Robert Baratheon - genom att anlita Lancel att förgifta honom med för starkt vin. När Robert senare skulle ge sig på att slåss mot ett svin, var hans förmåga klart nedsatt och ledde till hans död. Detta var ögonblicket som ledde till att Cersei blev den ”häxa” till ledare som vi känner henne som.