Den här tiden på året peakar den populära skräckfilmsgenren. En ny Sifo-undersökning, gjord på uppdrag av Samsung, visar att sex av tio svenskar tittar på skräckfilm – främst med syfte att få en adrenalinkick.
Men vad är det egentligen som skrämmer oss mest? Med hjälp av en av världens mest framstående skräckforskare har Samsung också tagit fram en vetenskaplig rapport där rädslor och vikten av teknik utvecklar receptet på den ultimata skräckupplevelsen.
För att ta reda på vilka fundament en bra skräckfilmsupplevelse vilar på tog Samsung hjälp av Professor Lauri Nummenmaa – en av världens mest framstående forskare inom psykologi, neurovetenskap och skräck.
– Det finns många faktorer som kan bidra till vad vi uppfattar som läskigt i skräckfilm. Genom att kombinera forskning inom grundläggande sensoriska processer, känslobearbetning och människans socialitet med vikten av bra ljud och bild, kan man skräddarsy en otroligt kraftfull filmupplevelse. Att skapa riktigt bra skräckfilm handlar inte bara om konst, utan i hög utsträckning om vetenskap, säger Nummenmaa i ett pressmeddelande.
Men vad är det egentligen som skrämmer oss mest? Med hjälp av en av världens mest framstående skräckforskare har Samsung också tagit fram en vetenskaplig rapport där rädslor och vikten av teknik utvecklar receptet på den ultimata skräckupplevelsen.
För att ta reda på vilka fundament en bra skräckfilmsupplevelse vilar på tog Samsung hjälp av Professor Lauri Nummenmaa – en av världens mest framstående forskare inom psykologi, neurovetenskap och skräck.
– Det finns många faktorer som kan bidra till vad vi uppfattar som läskigt i skräckfilm. Genom att kombinera forskning inom grundläggande sensoriska processer, känslobearbetning och människans socialitet med vikten av bra ljud och bild, kan man skräddarsy en otroligt kraftfull filmupplevelse. Att skapa riktigt bra skräckfilm handlar inte bara om konst, utan i hög utsträckning om vetenskap, säger Nummenmaa i ett pressmeddelande.
Teknikens avgörande roll i skräckfilm
I rapporten lyfts vikten av detaljerad bild- och grafik, samt att stora skärmar och högkvalitativt ljud rekommenderas för att fånga tittarnas uppmärksamhet. Ljudet i skräckfilm används för att sända löpande information för att styra uppmärksamhet och känslor. Ett exempel är lågfrekventa ljud, under det typiska hörbara intervallen hos människor, som kan användas för att utlösa obehagliga känslor, illamående och ångest.
Kortfilm sätter vetenskapens resultat på prov
För att undersöka hur Professor Nummenmaas forskning skulle kunna ta sig uttryck, lät Samsung den prisbelönta regissören och skräckfilmsentusiasten Gustav Egerstedt skapa en kortfilm baserat på slutsatserna av rapporten. Resultatet är en feberlik mardröm, driven av att maximera skräcken enligt forskningen, snarare än ett klassiskt berättande.
Läs hela rapporten och se filmen här...
Läs hela rapporten och se filmen här...
Sifo-undersökningens resultat i korthet:
• Sex av tio (61 %) svenskar tittar på skräckfilm/serier. Nära två av fem (39 %) uppger att de aldrig tittar.
• Den främsta anledningen till att man tittar på skräck är för att få adrenalinpåslag (26 %), men också för att koppla bort verkligheten (25 %).
• Av de som aldrig tittar på skräck uppger hälften (51 %) att den främsta anledningen är för att man inte uppskattar innehållet och storyn i skräckfilm, följt av att de är mer intresserade av andra genrer (48 %) och att det är obehagligt (45 %). Vanligast bland kvinnor där över hälften (58 %) tycker det är obehagligt jämfört med män där endast en fjärdedel (26 %) tycker det.
• En tredjedel (32 %) håller för ögonen för att minska obehaget när de upplever att en skräckscen är läskig, bara tio procent håller för öronen.
• Svenskarna anser att ljudkvaliteten är den faktor som är viktigast för att en skräckfilm ska upplevas som läskig (47 %).
• Den främsta anledningen till att man tittar på skräck är för att få adrenalinpåslag (26 %), men också för att koppla bort verkligheten (25 %).
• Av de som aldrig tittar på skräck uppger hälften (51 %) att den främsta anledningen är för att man inte uppskattar innehållet och storyn i skräckfilm, följt av att de är mer intresserade av andra genrer (48 %) och att det är obehagligt (45 %). Vanligast bland kvinnor där över hälften (58 %) tycker det är obehagligt jämfört med män där endast en fjärdedel (26 %) tycker det.
• En tredjedel (32 %) håller för ögonen för att minska obehaget när de upplever att en skräckscen är läskig, bara tio procent håller för öronen.
• Svenskarna anser att ljudkvaliteten är den faktor som är viktigast för att en skräckfilm ska upplevas som läskig (47 %).
