Doc Point 2018: Årets hetaste dokumentärer visades i Finland

Oavsett om du intresserar dig för hunkiga violinister, unga begravningsentreprenörer i Kina eller 93-åriga sexexperter fanns där på Doc Point något för alla smaker. Under en hel vecka bjöd Finlands huvudstad på kvalitativ dokumentärfilm från hela världen. Finlands stora regissörsnamn Mika Kaurismäki var såklart på plats, även om jag lyckades missa honom med fem minuter (i jakt på popcorn) och bastubad var inplanerat (hade dock glömt badkläder).

 

Det är sällan dokumentärfilm drar fullsatta salonger, särskilt på så nischade teman som 90-talets ryska ravescen, men under en sådan här festival samlas alla nördar under samma tak. Och kön var lång till gruppterapi- och fängelsefilmen ”The Work” från Folsom Prison.

 

 

Festivalen är en av nordens största inom dokumentärfilm och hålls både i Helsingfors och Tallinn samtidigt med upp mot 30 000 besökare. Ändå kände man snart igen några av ansiktena som rörde sig mellan salongerna. Kanske tack vare att biograferna i Helsingfors ligger på bara en kort promenads avstånd från varandra. Och med tio minusgrader utanför dörren gjorde man bäst i att hålla sig inne biomörkret.

Lägstanivån på dokumentärerna var hög. Jag lyckades undvika bottennappen och fick inte heller skvallrat för mig om några. Likväl var det stortitlarna som drog mest folk, så som ”Silvana – Väck mig när ni vaknat” och ”Jane” (om primatologen Jane Goodall) av den prisbelönte regissören Brett Morgen.

 

För den riktige bokslukaren kunde ”Ex Libris: The New York Public Library” avnjutas (ångrar fortfarande att jag missade denna, vad kan vara skönare än att se på böcker i över tre timmar). Och gamla klassiker som Luc Bessons ”Atlantis” fick sig också en plats på schemat.

 

Poeten Hissa Hilal kritiserar patriarkatet med livet som insats.

 

Ett par dokumentärer att hålla utkik efter är ”The Poetess” och ”Ask the Sexpert”. ”The Poetess” är ett nära porträtt av den saudiarabiska poeten Hissa Hilal som medverkar i ett Idol-liknande realityprogram nämligen ”Million's Poets” som har närmare 70 miljoner tittare i Mellanöstern. Inför livepublik och med livet som insats kritiserar hon det extrema patriarkaliska systemet och drar paralleller mellan barbarer och prästerskapet. Skildringen påminner en inte bara om ordets kraft, men ger också en historisk inblick i vilka händelser som påverkat kvinnans ställning i landet. En dokumentärens ”The Handmaid's Tale” om man så vill.

Den andra är charmiga ”Ask the Sexpert”. Inget kan vara så pinsamt som att prata om sex, åtminstone inte som tonåring, och särskilt då inte med vuxna. Såvida man inte är 91-årige Dr. Mahinder Watsa som driver en sexkolumn i tidningen Mumbai Mirror.

 

Landet som gav oss ”Kama Sutra” lider av en kontradiktorisk syn på sex där förespråkare av avhållsamhet fortfarande vinner strider mot de som vill införa allmän sexualupplysning i skolan. Men få kan undgå Dr. Watsas charm och som en kvinna påpekar i dokumentären finns det nästan inget som kan avdramatisera sex så som när gamla människor pratar om det. Dessutom har Dr. Watsa hört det mesta och inget tycks honom onormalt. Förutom möjligen att vilja kissa i sina gästers te.

 

91-årige Dr. Mahinder Watsa vet allt som finns att veta om sex.

 

Efter en ruggig flygning i snökaos (åtminstone efter skånska mått mätt) där kaptenen bad oss titta på säkerhetsbroschyren en extra gång inför landning kändes tre dagar i en varm biosalong extra välkommet. Oavsett om det handlat om experiment på apor, PR-maskinen Reagan eller äldre par på roadtrip i Indien känner jag att mitt hjärta efteråt vurmar lite extra för dokumentären.

 

Även om en del led av nybörjarmissar och kunde varit både kortare och längre, snyggare, mer nersmutsade och tydligare är det ändå speciellt att få ta del av så många människo- och djuröden under bara några få dagar. Så jag hoppas på ett nytt Doc Point 2019.