Trick 'r Treat 2007

Fyra historier, eller fem om man räknar den korta öppningssekvensen innan de snygga serietidningsbaserade förtexterna, delar plats i en och samma film. Bredvid varandra, med karaktärer som vandrar ut och in varandras scener. "Trick 'r Treat" är, eller borde rent strikt kallas, en antologifilm, det är känslan jag får, fast det är gjort på ett sätt som fungerar bättre än antologifilmer brukar göra, framför allt - om jag får göra en förhoppningsvis kvalificerad gissning - mer kommersiellt gångbart än mer klassiskt uppbyggda antologier.

Jag har sett fram emot "Trick 'r Treat" ett bra tag nu, tack vare ett positivt mottagande i sitt hemland, och jämförelser med Sam Raimis lysande lilla moderna skräckis "Drag Me To Hell". Inte i det att handlingen skulle vara lik, utan att båda filmer ska ha gjorts med samma typ av självinsiktsfulla glimt i ögat. Visst, det kan jag ge den, men med en sådan jämförelse kommer även en förväntan ifråga om kvalitet och den förväntan höll sig inte. "Trick 'r Treat" är inte den dålig film, absolut inte, den lämnar däremot en del att önska ifråga om vad man borde kunna begära. Den är inte speciellt skrämmande, vilket förvisso skräckisar av det här slaget sällan är idag, men kan man inte gå på hoppa högt-faktor eller rys-möjligheter, borde man istället ösa på med blod. Trots att det röda guldet absolut tillåts synas, är det långtifrån tillräckligt.

Bland skådespelarna finns en grupp människor vars närvaro jag uppskattade mycket. Dylan Baker är alltid enormt pålitlig, Brian Cox likaså (här som en gammal okammad eremit, något jag inte kan påstå mig minnas ha sett honom som förut). Jag är väldigt förtjust i Anna Paquin. Detsamma gäller för Tahmoh Penikett, vars roll här är alldeles för liten, men efter TV-serierna "Battlestar Galactica" och "Dollhouse" blir jag alltid lika glad att se honom.

Att karaktärerna inte är speciellt väl utvecklade torde egentligen inte vara något problem, och det är det inte i den här typen av film, för de gör sin grej och gör den bra och skådespelarna bär dem med den äran, men liksom avsaknaden av ordentlig story blir det synbart när blodfaktorn är för tunn.

Trots det här, trots allt, går det inte att komma ifrån att "Trick 'r Treat" är väldigt underhållande. Det lämnar jag den med. Man ska bara vara medveten om att den trots allt är ganska tam, till såväl yta som innehåll.