Gudar och människor 2010

Drama
Frankrike
123 MIN
Franska
Gudar och människor poster

Synopsis

Ett kloster högt upp i bergen i Maghreb, någon gång på 90-talet. Åtta kristna munkar från Frankrike lever i harmoni med sina muslimska bröder. Men våld och terror tar långsamt tag i regionen. Trots den allt större risk som omger dem tänker munkarna stanna till vilket pris som helst.
Ditt betyg
3.1 av 54 användare
Logga in för att se betyg av de du följer

Recensent

Fredrik Adolvsson

24 november 2010 | 00:22

Dokumentär dramatik

Jag hade fått för mig att "Gudar och människor" var en dokumentär. Det stämde föga. Dock finns det spår av sanning i tron, ty historien är baserad på verkliga händelser, är filmad på ett närmast dokumentärt vis och realismen är, precis som dramatiken, stark.

Exakt vad som hände diskuteras fortfarande. De sju katolska munkarna hade förts bort från sitt kloster i Algeriet, mitt under landets inbördeskrig, i slutet av mars 1996 och hittades döda två månader senare. Då tog en islamistisk rebellgrupp på sig ansvaret för såväl kidnappning som avrättning, medan saker sedan dess har pekat på att det kan ha varit den räddningsgrupp från algeriska armén som begick ett bittert misstag. "Gudar och människor", det kan jag avslöja redan här, är inte den typ av film som ger några tydliga svar, då vi får följa munkarnas liv i klostret fram till det ödesdigra bortförandet.

Det dokumentära ligger närmast i Xavier Beauvois, regissör och en av två manusförfattare, metod att (med foto som är snyggt utan att vara skrytfult glänsande) visa vad som sker och aldrig styra. Det sker lugnt och metodiskt, kanske lite för noggrant metodiskt ibland, men jag vet inte om jag hade velat ha det annorlunda. Resultatet blir inte bara en fängslande skildring av munkarna som trakasseras av såväl islamistiska rebeller som algerisk militär (och därmed hamnade mittemellan de båda sidorna i inbördeskriget), utan även en intressant inblick i det vardagliga livet, de dagliga sysslorna, arbetet med grödorna, sjukvård, och även bönestunder och mässor.

Det är här det möjligen kan bli för metodiskt, att det vardagliga klippts ner aldrig så lite, men å andra sidan hjälper det till med ett par viktiga detaljer. Dels bygger det upp till ett beslut munkarna måste ta, det blir inte bara en kort diskussion eller att alla direkt nickar i samförstånd som om livet vore självklart. Vi får istället se det växa fram. Det gillar jag mycket. Dessutom bygger det effektivt upp stämningen, den dramatiska stämningen, och där när helikoptern dånande närmar sig klostret sitter jag med fingrar som ligger farligt nära att bli sönderbitna.

Något som gör det lättare att se bortom tillfällen av för mycket metodik, är skådespeleriet, och främst hänförs jag av Lambert Wilson (vars roll som Merovingian i de båda Matrix-uppföljarna inte bör ligga honom till last) som klostrets ledare Christian och Michael Lonsdale som den medicinskt kunnige Luc. Att aktörerna ifråga är två herrar med långa karriärer i Frankrike och flera gästspel i Hollywood märks.

Men helt ärligt, att skilja dessa från resten är lite taskigt, det är verkligen en imponerande välspelad ensemble Beauvois lockat till sig i detta ytterst - thrillerlika inslag till trots - starka drama om sju munkars svåra beslut.

| 24 november 2010 00:22 |