Goosebumps 2015

Dylan Minette, som vi sett i bland annat "Prisoners" och "Let Me In", spelar huvudrollen som tonårsgrabben Zack. Han och hans mamma har precis flyttat från New York till en liten småstad i Delaware och de båda kämpar med att komma över bortgången av Zacks far. Han får dock annat att tänka på när den söta granntjejen Hannah kommer på besök, och snart spirar en liten romans mellan dem. Men vad är det egentligen som försiggår hemma hos Hannah? Och varför är hennes pappa, Mr. Shivers, så underlig? 

Handlingen är så klyschig och "gjord" som den överhuvudtaget kan vara, men trots det är den faktiskt genomsyrad av en viss charm som känns hämtad direkt ur 80-talets glada barnfilmsdagar. Och med en twist som åtminstone jag inte såg komma håller den huvudet över att vara fantasilös. Humorn känns varm och gemytlig, och bjuder på en hel del skratt,  och just när jag tror att jag ska få en Jack Black på speed slängd i ansiktet så kommer han istället med en rätt nedtonad rolltolkning som också innehåller lite sorg och djup. Det är såklart att föredra oändligt framför gallskriks-Black, och även de andra unga skådisarna sköter sig relativt bra. 

Inom kort har allsköns bestar och vidunder släppts lösa i den lilla staden, och det blir upp till Zach, Hannah, hennes underlige Jack Black-farsa, och sidekicken Champ att fixa biffen. Det blir som sagt rätt charmigt på sina håll, och jag hoppar faktiskt till här och där också, när oväntade men snälla jumpscares slängs fram.

För lite äldre barn som är sugna på en rysare i sommar kan jag lätt och ledigt rekommendera "Goosebumps". Det är absolut inget vi inte sett förut, och kanske bättre, men det vi får serverat här är inte alls så illa. Schyssta monster-effekter, bra humor, och en gnutta charm kommer man långt på.