Insidan ut 2 2024

För den som inte har sett den första “Insidan ut” från 2015 så handlar det om de fem känslorna som styr inne på hjärnkontoret hos Jenny Andersen från Minnesota: Ilska, Vemod, Avsky, Rädsla och Glädje.

 

Tillsammans hjälper känslorna Jenny att navigera i sin vardag, och de ser också till att hennes minnen sorteras rätt. Samma känslor finns fortfarande kvar nu när Jenny blivit tonåring, men vissa saker har också förändrats på hjärnkontoret. Till exempel kan mycket vara pinsamt för en 13-åring, så den typen av minnen har Glädje byggt en egen bana för att göra sig av med. Allt för att Jenny ska slippa tänka mer på såna småsaker som inte känns bra.

 

En annan nyhet på hjärnkontoret är att Jenny börjat få övertygelser som fungerar som rättesnören, vilka hjälper till att forma hennes personlighet. Övertygelserna bygger på särskilda minnen, som det är upp till känslorna att placera på rätt ställe i Jennys psyke, så att de fyller sin plats i personligheten.

 

På utsidan har Jenny två bästisar, och de ska allihopa på hockeyläger över sommaren, för att till hösten börja på high school. Det är en tid fylld av känslor och förändringar, och när puberteten smäller igång med ett tjutande larm betyder det också att flera nya känslor dyker upp: Avund, Pinsamhet, Ennui och Ängslan.

 

Alla har de sina egna idéer om hur Jenny ska bete sig för att leva sitt bästa liv. Men den som har allra mest idéer är Ängslan. Faktiskt tar hennes idéer så mycket plats att hon bestämmer att de fem ursprungliga känslorna inte behövs på huvudkontoret längre, och de skickas raskt iväg till förvaring i hemlighetsvalvet. Dessutom är det dags för en ny personlighet för Jenny, tycker Ängslan, en som passar bra för high school. Därmed sätter hon igång en tumultartad känsloresa för Jenny, en resa som det är upp till de fem originalkänslorna att försöka stoppa.

 

När Pixar och Disney tar oss tillbaka till Jenny Andersen och hennes känsloliv är det en efterlängtad återförening. Vi lämnades sist med vetskapen att Jenny var elva år och att livet tuffade på fint. Men som vi alla vet händer det otroligt mycket i en människas liv när puberteten gör sitt intåg, och även om man som vuxen lyckligt har lämnat den känslomässiga berg- och dalbanan bakom sig krävs det inte mycket för att bli påmind om hur skakig och svårstyrd en tonårings vardag faktiskt är.

 

När den pubertala Jenny bombarderas med intryck utifrån sätter det känslolivet inuti ur spel. Hur ska man bete sig mot bästisarna när livet ställs på ända? Hur ska man bevisa att man är bäst på hockey när man inte riktigt tror på sin egen förmåga fullt ut? Och hur är man egentligen cool?

 

För att vara säkra på att tonårslivet och alla dess känslor porträtterades rätt anlitade Pixar nio tonåringar som fick ge tankar och åsikter kring både handling, utseende och uttryckssätt i filmen. Allt för att slippa se vuxna människor göra en film om tonåringar, där slutresultatet saknar verklighetsförankring.

 

Utöver deras bidrag är Meg LeFauve, som ligger bakom manuset till “Insidan ut”, tillbaka i samma roll, och den här gången har hon skrivit tillsammans med Dave Holstein. Blandningen av veteraner och ungdomar verkar ha gett gott resultat, då både de ursprungliga känslorna såväl som de nya visas upp på både underhållande och passande sätt för sina respektive kvalitéer.

 

Det som talar emot att man som tittare bara låter sig svepas med av den fina berättelse om att växa upp som vi serveras, är att handlingen på många sätt påminner mycket om vad som händer i den första filmen. Känslorna måste bege sig på en strapatsrik resa i hjärnans alla vrår, och får under tiden förståelse för att olika känslor kan vara värdefulla på sitt sätt. Igen.

 

Dock ska det sägas att eftersom handlingen i bägge filmer utspelar sig inuti en ung tjejs huvud är det givet att intrigen därför kretsar kring hennes känsloliv och psyke. Det är helt enkelt svårt att komma ifrån, och därför svårt för Disney/Pixar att göra något totalt väsensskilt från förra gången. Men den som förväntar sig en helt ny story kan alltså bli lite besviken. Men bara lite. För samtidigt har den som längtat efter att få återse Glädje, Vemod, Ilska, Rädsla och Avsky en härlig stund i biosalongen att se fram emot.

 

I slutändan är det här en riktigt fin film, där man tar publiken med säker hand genom det förvirrade känslospektrat en helt vanlig tonåring upplever. “Insidan ut 2” lyckas väl med att visa hur viktigt det är med anknytningar, att känna sig trygg och uppskattad, och att alla känslor har sin plats - även de jobbiga.