Godzilla x Kong: The New Empire 2024
Synopsis
I detta nya kapitel i det framgångsrika universumet "Monsterverse" så tvingas den fruktade Godzilla och mäktige Kong stå enade mot ett nytt oupptäckt hot från Hollow Earth så stort att det inte utmanar bara deras existens… utan även mänsklighetens. När striden om jordens öde närmar sig rivs upp nya svar om titanernas ursprung samt sanningen om hur människa och monster kom att bli ett med varandra.
Medverkande
Info
Originaltitel
Godzilla x Kong: The New Empire
Biopremiär
27 mars 2024
DVD-premiär
1 juli 2024
Digitalpremiär
13 maj 2024
Språk
Engelska
Land
USA
Distributör
Warner Bros
Åldersgräns
11 år
Längd
Maxad monsterchockterapi
RECENSION. En titt på ”Godzilla x Kong: The New Empire” är som en tonårsfylla på häxbrygd: komplett idiotisk, men också ljuvligt konsekvensbefriad. Filmens eskapistiska ton är som ett rotorblad vilket skär genom all form för vettig kritik. Kvar finns bara monsterchockterapin.
”Godzilla x Kong: The New Empire” är den femte filmen i MonsterVerse-franchisen. Om vi ska prata om handlingen, vilken egentligen är oviktig, utspelar den sig främst inuti jorden där King Kong och Godzilla slutligen förenas i en kamp mot ett yttre (eller snarare inre) hot mot mänskligheten.
Handlingen är oviktig därför att den vilar mot ett världsbygge förankrat i Kalle-Anka-logik och äventyrsfilms-klichéer. Ingenting av vett eller sans håller samman den spretiga bakgrundsberättelsen som desperat syftar till att ge titanerna ytterligare mening och djup. Som om de behövde mer djup än att slåss inuti jorden.
Men som ett monsterberoende katastroffilm-fan stillar ”Godzilla x Kong: The New Empire” nästan all form för förgörelseabstinens. Omedelbart möts vi av ett myller av vildsvinszombies, en kärlekstörstande King Kong, Godzilla i belägring av Colosseum, illvilliga Loch-Ness-odjur och tentakelkrabbor. Det råder ingen brist på monster eller skyskrapor som rämnar.
Merparten av filmen är en orkester av (manliga) vrål, CGI-slagsmål och kroppsdelar som slits i stycken för att sedermera fylla King Kongs enorma gap. Manuset bygger helt på att chocka publiken med en bomb av specialeffekter, avgrundsdjupt muller och klipp för korta för att hjärnan ska hinna registrera vad som händer.
Försök till att finna logik eller mening undanbedes. Samma blinda tilltro till ”lyckliga-i-alla-sina-dagar”-konceptet som romcom-genren vilar mot går även att applicera här. Man bara riktar tilltron mot monstrens förmåga till massförstörelse i stället. I övrigt är det lika tankebefriande och tillfredsställande. Av den enkla anledningen att jag inte hinner tänka en enda tanke mellan actionsekvenserna.
Förutom att King Kongs storhet gör sig bättre mot bakgrunden av ett hotell i Rio de Janeiro än Iwi-folkets magiska kristaller inuti jorden. Stora monster blir liksom inte stora om de inte tillåts slåss i en miljö där allt annat är smått.
En enorm besvikelse är dock det ”större” hotet. I stället för att göra vad som förväntas av genren och helt enkelt skapa ett STÖRRE monster har de försökt sig på att ge monsterskurken en mänsklig personlighet. Dålig idé. Bättre är då titanen som påminner om Arnold Schwarzeneggers Mr Freeze. Is. Muskler.
Och nej, jag har inte nämnt människorna (eller skådespelarensemblen bakom) som jobbar för Monarch, Iwi-folket eller den flicka som ska rädda alla från jordens undergång. För de är egentligen irrelevanta, annat än som för hejarklacksledare åt monstren.
Nämnde jag att de slåss vid pyramiderna också. Och i Norra ishavet. Jag behöver inget mer djup än som så. Däremot ett STÖRRE monster nästa gång.
Over and out.
Läs mer om
Bioaktuellt
Skriv din recension
Användarrecensioner (1)
Mäktigt men antiklimaktiskt
Godzilla x Kong är som den där Champions League finalen som innan start höjer förväntningarna till mach 11 och peggar upp för en enastående final, men där det antingen blir en snarkfest, eller att ena laget drar iväg med tennissiffror. En ganska bra uppbyggnad rundas av i ett, ganska intressant men något antiklimaktiskt avslut.
Efter den senaste drabbningen mellan titanerna så har de hållit sig undan. Godzilla gör lite som han vill på jordens yta där han har ihjäl monster på monster samtidigt som han tar sig en lur i kolosseum. Han är harmlös som en hamster om inte Kong får för sig att lämna sitt nya hem i ‘’hollow earth’’ och ta sig upp till jordytan och på så viss pissa i Godzillas territorium. Kong verkar dock vissa tecken på ensamhet och när han söker sig allt längre in i hollow earth så upptäcker han ett nytt hot som kan komma att utrota mänskligheten.
Att recensera en monsterfilm är alltid svårt, speciellt en med Godzilla i. Han har alltid den där svåra biten att sätta som exempelvis Superman har. Det är svårt att få en så allsmäktig och näst intill odödlig karaktär att bli sårbar och på så vis så publikens sympatier. När majoriteten av hoten i de filmerna dyker upp så sänks ofta insatserna då man vet att om inte Kong klarar det så kommer Godzilla klara det. Denna filmen försöker ge Godzilla ett likvärdigt hot med blandat resultat. Detta är också Kongs film.
Kong får mer mänsklighet än nästintill alla mänskliga karaktärer och är den centrala figuren i filmen. Godzilla simmar runt på ytan och gör några side-quests för att ladda upp sig inför den ofrånkomliga finalen. Det är också en av filmens svagheter, det är alldeles för lite Godzilla i den och för mycket mänskligt drama. Ingen kollar på Godzilla x Kong för att se Rebecca Halls mammahjärta gräma sig över att adoptivdottern växer upp utan man kollar för att se monster. Kong får bra mycket interaktioner och skärmtid men Godzilla åsidosätts ännu en gång och jag får intrycket av att man inte riktigt vet hur man ska hantera honom på bästa sätt.
De mänskliga karaktärerna håller klassisk monsterverse-standard. Det är ett blandat gäng som ibland kan bli lite irriterande och som mest får agera kommentator och guida publiken genom handlingen genom att förklara varför Godzilla och Kong gör som de gör. Brian Tyree Henry får agera comic-relief och är rätt irriterande, Rebecca Hall får ta de dramatiska scenerna med dottern och även om det är rätt så fint så är det både klyschigt och ointressant. Hon får absolut ingenting att jobba med där. Den som sticker ut som som faktiskt är skojig att se är Dan Stevens action junkie till tandläkare. Han får ta på sig alltiallo-rollen som comic-relief, actionhjälte och tuffing i ett och gör det bra. Man vill se mer av honom.
Skurken har för omväxlings skull lite motiv och personlighet istället för att bara vara inbyggt programmerad att skapa förödelse och det gillar jag. Godzilla får en bra match och King Kong får en bra match och nu finns det inga korrupta företagare i slips som hugger varandra i ryggen utan här är det ren monster action, därför blir finalen lite antiklimaktiskt. Inte för att den är dålig men den känns aningen kort. De slåss utan gravitation och med gravitation, de slåss i hollow earth och på Rios stränder men jag hade gärna sett den vara lite längre. Den slutar lite för tidigt och filmen avrundas inte rätt. Där tappar den en hel del poäng.
6,5/10
Andra kritiker (3)