Normala människor 2020-
Synopsis
Connell och Marianne växer upp i samma småstad. Connell är den populära fotbollskillen och Marianne den priviligierade men märkliga enstöringen. De träffas, ligger, gör slut. Och så fortsätter det hela vägen till universitetet i Dublin, där rollerna plötsligt kastas om. Brittisk dramaserie baserad på Sally Rooneys roman med samma namn.
Info
Originaltitel
Normal People
Seriepremiär
26 april 2020
Digitalpremiär
28 april 2020
Antal säsonger
0
Antal avsnitt
0
Avsnittslängd
Språk
Engelska
Land
Storbritannien
En ängslig loop man aldrig vill lämna
Den irländska författaren Sally Rooneys amerikanska boksuccé “Normala människor” har blivit serie och imponerar stort med en stark filmatisering om vikten av att berätta vad man känner.
Till en början tar handlingen sin plats i en liten ort på irlands nordöstra kust. Här får vi följa den hemliga relationen mellan Connell och Marianne under deras sista år på gymnasiet. Han är den populära rugbyspelaren med många vänner medan hon är den missuppfattade ensamvargen.
När den korta romansen tar slut och de sedan börjar universitetet i Dublin är rollerna dock ombytta. Här har han svårt att hitta sin plats medan hon passar in som handen i handsken. De upptar sin relation på nytt, men ganska snabbt bryts den ännu en gång. Detta återupprepas igen och av-och-på-förhållandet utgör grundstommen till seriens premiss.
Det låter inte som så mycket till världen, men i sin enkelhet tar den upp svåra teman på ett kraftfullt sätt. Allt från självförakt, depression och sorg till machokultur, sex och klasskillnader berörs och skildras genom mångbottnade karaktärers vänskap- och kärleksrelationer.
Det är en melankolisk och sentimental påminnelse om hur skör ens ungdom är och hur en relation kan sätta prägel på hela ens unga vuxna liv. Detta unika avtryck förmedlas på ett konstant hjärtskärande sätt, vilket stundtals gör en irriterad och oförstående varför karaktärerna beter sig som de gör. Poletten faller dock ner till slut och insikten om att vad som till en början verkade vara ett intetsägande samtal visade sig till slut säga allt.
Filmtekniskt är serien också en bedrift. Regin är uppdelad i hälften, där Lenny Abrahamson från “Room” står för de första sex avsnitten medan Hettie Macdonald står för resterande halvdussin. Tillsammans med svårslagen irländsk scenografi samt passande samtida musik blir varje sekund minnesvärd och en fröjd för både öga och öra.
Det går inte att skriva om denna serie utan att berömma skådespelarinsatserna. Kemin mellan de purfärska talangerna Daisy Edgar-Jones (Marianne) och Paul Mescal (Connell) är utom denna värld och faktumet att de båda är så oerfarna är mer än anmärkningsvärd. Jag kan garantera att det här inte är sista gången vi ser dem.
Trots den slagkraftiga berättelsen, beundransvärda filmskapandet och de övertygande huvudrollerna är dock serien inte helt felfri. Det finns hål och vissa frågor lämnas obesvarade. Mariannes familj är ett återkommande mysterium. En tydligare inblick där hade varmt välkomnats och personligen hade jag klarat mig utan den stereotypiskt elaka pojkvännen som av ingen förklarad anledning är överdrivet osympatisk.
Serien hade också mått bra av några fler ljusglimtar. Det tar lång tid varje gång för de två turturduvorna att återförenas, men det tar ingen tid alls för dem att brytas upp. Dock ligger det något i den äktheten också. Den får en att känna obehag och nedstämdhet samtidigt som man känner sig tillfredsställd och upplyft i vetskapen om att det innebär nya och berikande insikter för de båda i framtiden. Ett steg närmare till att bli en “normal” människa.
Seriens dilemma kan sammanfattas i ett citat från en annan bok som filmatiserats, nämligen “Perks Of Being A Wallflower”. Vi accepterar den kärlek vi tror vi förtjänar och det gör vi i stunden. Därför blir relationen mellan Connell och Marianne som en återkommande kapslad slinga fylld med självdestruktivitet, tvivel och en kopiös mängd kärlek. “Normala människor” är en ängslig loop man aldrig vill lämna.
De första sex avsnitten finns nu att se på SVT Play och de sista sex avsnitten släpps den 5 maj.
| 2 maj 2020 10:00 |
Skriv din recension
Användarrecensioner (1)
Fullkomligt utelämnande och äkta. Få fimer/serier lyckas så väl fånga känslan av ung kärlek som är så total och ändå så osäker på sig själv. Normala människor handlar verkligen om just det; vanliga människor (nåja) men lika osäkra och skadade som så många är som unga vuxna.
Första säsongen är lite långsammare och mer trevande, andra säsongen kanske lämnar det ordinära livet lite för mycket, men sällan har väl ett mer självlysande kärlekspar skådats, så vad gör det? Se den!