Alltid Amber 2020

Lia Hietala och Hannah Reinikainen långfilmsdebuterar i och med detta ömsint punkiga porträtt av ungt liv i förändring.

 

Filmen handlar om 17-åriga icke-binära Amber, som bor i Stockholm. Vi får lära känna Amber och bästa vännen Sebastian, två unga sammansvetsade individer, utanför boxen. När Amber blir förälskad i Charlie, som i sin tur visar väl mycket intresse för Sebastian, ställs den långa och djupa vänskapen på prov.

 

Detta är en film som handlar om ett sökande efter sig själv och sin plats i tillvaron. Det handlar om acceptans och om längtan efter ett sammanhang. Samtidigt är det här en film om vänskap, svek, fest, kärlek och förälskelse. Och om att växa upp. ”Alltid Amber” avhandlar väldigt mycket, men är i slutändan en film om hur det är att vara ung. Det är egentligen inte svårare än så, och samtidigt inte enklare heller. Ungdom är en tuff tid och i sina bästa stunder prövande och ångestladdat. När en dessutom bryter från givna normer blir det givetvis inte lättare.

 

I ”Alltid Amber” varvas gamla hemmavideos med nytt filmat material, som tillsammans berättar historien om en liten flicka som växte upp och blev människa. Det är en stor mängd film och väldigt många hårfärgningar, som klippts ner till en otroligt välfungerande helhet. Det skakiga fotot och den pålagda, skönt riviga punkmusiken ackompanjerar historien riktigt bra. Även om storyn är lite spretig på sina håll, så finns hela tiden ett driv framåt, tack vare den rappa redigeringen.

 

Detta är en uppriktig film som tar upp svåra frågor som identitet och könskorrigering. Den gör det på ett rättframt sätt varför det svåra ändå blir begripligt. Vi får i några scener följa med Amber till transvården och på besök hos psykolog. Det är blottande, men hela tiden på Ambers egna villkor.

 

”Alltid Amber” är en viktig dokumentärfilm som riktar ljuset på unga modiga människor lite vid sidan av. Den ger dem ett sammanhang och en central plats i sina egna liv. Samtidigt är detta som sagt en film om att vara ung och allt vad det innebär av med och motgågnar. Det är lättrelaterat, även för en cis-tant som undertecknad, otroligt berörande och väldigt hoppfullt på samma gång.

 

Jag rekommenderar verkligen denna fina och tankeväckande dokumentära pärla å det varmaste. Se den.