Quick 2019

Jag har varit och sett filmen “Quick” som handlar om rättsskandalen kring Thomas Quick och ska med denna filmrecension berätta vad jag tyckte. Men först lite om filmens handling. Två journalister bestämmer sig för att ta sig an lögnerna som fällde Thomas Quick - rättsväsendets, psykiatrins och framför allt hans egna. I början av 2008 kunde ingen tänkas sig att kannibalen och seriemördaren Thomas Quick (David Dencik) inte gjort sig skyldig till de åtta fruktansvärda mord han erkänt. Ingen förutom journalisterna Hannes Råstam (Jonas Karlsson) och Jenny Küttim (Alba August). Besatta av att hitta sanningen bestämmer de sig för att gå till botten med det komplicerade rättsfallet, och ju mer de grävde desto större visade sig lögnen vara. Från Hannes närgångna intervjuer med Quick på Säters kriminalvårdsanstalt, till Jennys nästan maniska faktagranskning, får publiken följa den hissnande bergochdalbanan som ska visa sig vara Sveriges största rättsskandal. Filmen “Quick” har fått väldigt blandad kritik. Till stora delar har kritiken varit negativ. Jag delar inte denna uppfattning. Jag tycker att filmen var bra. Den fängslande och fascinerande historien om Thomas Quick fångade snabbt mitt intresse. Jag var inte så insatt detaljerna kring utredningarna och den rättskandal som Quick fallet utvecklades till. Så därmed såg jag filmen utan några direkta förväntnignar mer än att biografägaren I min hemstad rekommenderade filmen efter den förhandsvisning som han hade fått se. Det som kritiserats mest är filmens snabba bildspråk och att regissören Mikael Håfströms 15-åriga karriär som Hollywood regissör har gjort att hans filmberättande är för amerikanskt. Att filmen påminner om ett avsnitt av CSI osv. Att filmen har ett väldigt amerikanskt filmberättande håller jag med om. Men jag tycker att det är till filmens fördel. Det ger filmen en nyskapande ton som för tankarna lite till Stieg Larssons Millennum trilogi. Skådespelarna gör väldigt bra ifrån sig. Johan Karlsson och Allba August gör rollerna som sanningssökande, grävande journalister mycket bra och David Denick gestaltning av Thomas Quick doftar Guldbaggenominering. För mig som inte var så insatt i detaljerna i den här fascinerande historien kändes filmen väldigt spännande eftersom jag satt på helspänn och inte visste vilka sanningar som skulle uppdagas. Man ställer sig som tittare samma fråga som filmens huvudkaraktär journalisten Hannes Råstam. Hur en oskyldig person kan ta på sig skullden för en massa brutala mord som han inte har begått och när sanningen uppdagas så faller pusselbitarna på ett effektivt sätt på plats. Men samtidigt som filmen är en oförtusägbar kriminalfilm så får man en inblick i psykvårdens baksida som visar sig vara inte alls så positiv I den här hisitorien. Jag kan starkt rekommendera filmen “Quick” som är en spännande mordgåta att få ta del av. En mordgåta som känns nästan för otrolig för att vara sann och den känns för omfattande för att få plats I filmformatet. Egentligen hade en tv-serie där ännu mer detaljer kring fallet hade fått utrymme varit det rätta formatet. Men filmen skapar ett intresse för att få veta mer och man vill efter att ha sett filmen läsa Hannes Råstams bok som ligger till grund för filmen. Att skapa detta interesse för att få veta mer kring en verklig historia är verkligen det mål man ska lyckas uppnå med en film tycker jag. En stark fyra av fem möjliga är mitt betyg till filmen “Quick”.