Maskineriet 2020-

Serien är skapad av regissören Richard Holm, som har regisserat samtliga avsnitt, samt manusförfattarna Peter Arrhenius, Niclas Ekström och Kjersti Ugelstad. De har alla många år inom tv-branschen under bältet och vet sannolikt exakt vilken typ av tv-serie som de har skapat.

 

Holm har tidigare bland annat regisserat samtliga avsnitt, förutom de tre sista, av den hyllade, omtyckta och egentligen superöverdrivna tv-serien "Gåsmamman". Om du inte har stört dig på hur ofta det fullständigt skiter sig i den serien, på ett sätt som alltid riskerar livet på åtminstone en handfull "Gåsmamman"-karaktärer vid varje given tidpunkt, så lär du troligtvis inte heller ha några större svårigheter att uppskatta de frekventa vändningarna i "Maskineriets" handling.

 

Den nya thrillern utspelar sig i huvudsak någonstans på den svensk-norska gränsen och pendlar friskt mellan den norska hamnstaden Sandefjord och svenska motsvarigheten Strömstad. Vår handling får en springande start, med spänningen uppskruvad till max från första sekund, på en färja någonstans mellan de båda städerna.

 

Vår huvudkaraktär Olle Hultén, spelad av den norske skådespelaren Kristoffer Joner ("Vågen"), vaknar omtöcknat plötsligt upp på färjans bildäck. I sätet bredvid honom ligger en väska full med pengar och en pistol, han har dessutom blodiga kläder och en rånarluva på sig. En större suck av "vad fan hände igår?" avbryts snabbt när ljuset från ficklampor, som metodiskt söker igenom bilarna några rader bort, glimmar till i vår förvirrade huvudkaraktärs periferi.

 

Olle vet instinktivt åtminstone att han inte har lust att förklara sig för någon med ficklampor - och här drar vår springande start igång med ett tempo som aldrig understiger rask joggning. Vi får genom nyhetssändingar på en av färjans tv-skärmar veta att ett stort rån, med dödlig utgång, nyligen har skett i Sandefjord. Rånarna kom över 30 miljoner kronor och jagas nu av norsk polis.

 

"Maskineriet" tycks ha en viss önskan att vara en svensk-norsk serieversion av "The Bourne Identity" (2002), där Olle Hultén likt Jason Bourne tidigt uppvisar vissa färdigheter som han inte borde ha - om han nu verkligen var en helt vanlig och oskyldig civilist. Inom kort är Olle åtminstone i polisens ögon skyldig, tills motsatsen är bevisad... och jakten efter honom drar även in hans svärfars familjeföretag i rånar-röran.

 

Under säsongens gång får vi givetvis lära känna allt fler karaktärer och det är nu klyschorna, stereotyperna och enligt-mallen-vändningarna börjar avlösa varandra i rask takt. Det är lite som om Jason Bourne, eller jag menar Olle, plötsligt var en karaktär under en säsong av såpornas såpa "Våra bästa år". Den enda "oväntade" vändningen man inte lyckas klämma in under den första säsongen av "Maskineriet", verkar vara att ingen av karaktärerna (vad vi vet) tycks ha en ond tvilling... men där har vi givetvis öppningen på en potentiell andra säsong.

 

Jag upplever ändå att serien är gjord med glimten i ögat, på ett sätt som kommer göra den underhållande för de allra flesta som väljer att ge "Maskineriet" en chans. Vi har en tydlig början som fungerar väl ihop med säsongens spännande avslutning. Samtidigt som jag har full förståelse för om man i ren avsky väljer att hoppa av färjan rakt ner i plurret, för att tvätta sig ren från den stereotypiska thrillern någonstans på gränsen mellan Sverige och Norge. Något säger mig däremot att det kommer att finnas avsevärt fler tittare som, likt jag själv, faktiskt känner sig underhållna.