Logan - The Wolverine 2017
Synopsis
I en nära framtid tar en sliten Logan hand om en sjuk Professor X, i en gömma nära den mexikanska gränsen. Men Logans försök att hålla sig undangömd från världen och sitt förflutna ställs plötsligt på sin spets när en ung mutant anländer och som visar sig förföljas utav mörka krafter.
Info
Originaltitel
Logan
Biopremiär
1 mars 2017
DVD-premiär
17 juli 2017
Språk
Engelska
Land
USA
Distributör
20th Century Fox
Åldersgräns
15 år
Längd
Vågat, skitigt och blodigt avslut på Wolverine-sagan
Tack vare framgångarna med "Deadpool" får James Mangold och Hugh Jackman avsluta Wolverine-sagan med en film som vi fans har väntat på i 17 år. Titelkaraktären är grå och sliten, berättelsen är känslomässigt intim och det blodiga våldet är uppskruvat till max.
Redan i filmens öppningsscen blir det snabbt tydligt att det här är en Wolverine-berättelse som inte ens går att jämföra med de andra filmerna med karaktären. Året är 2029 och Logan (Hugh Jackman) – under nya identiteten James Howlett – vaknar mitt i natten av att ett gäng rötägg försöker stjäla delar från den limousine som nu är hans levebröd. Han försöker först hantera situationen fredfullt men det dröjer inte länge innan vapen dras och lemmar avlägsnas från kroppar i rask takt. Redan här börjar blodet flöda, och inte förrän 135 minuter senare när eftertexterna rullar tar det slut.
Den Logan vi möter är dessutom mycket blekare, argare och mer sliten än någonsin tidigare. Hans krafter är inte vad de en gång var och det hårda livet han har levt börjar tära itu honom inifrån. I en sprucken och skitig värld (doftar nästan postapokalyps) där majoriteten av alla mutanter har utrotats brinner hoppet på sparlåga och för Logan börjar döden bli ett mer lockande tillstånd än livet. Det enda som får honom att fortsätta kämpa är pliktkänslan gentemot Charles Xavier (Patrick Stewart) som han tar hand om. Allas vår professor X har nämligen blivit en fara för mänskligheten i takt med att hans ålder har tagit ut sin rätt.
Deras rutinmässiga vardag slås i spillror när den unga men ytterst kraftfulla mutanten Laura (Dafne Keen) dyker upp på deras radar, med Donald Pierce (Boyd Holbrook) och hans destruktiva "reavers" hack i häl. Laura symboliserar framtiden, en gnista av hopp tänds igen och en härligt western-doftande berättelse med många oväntade vändningar tar sin början. Logan tvingas släppa flaskan och har plötsligt en sorts syfte igen, något att prioritera högre än sig själv.
I varje bildruta av "Logan" är det solklart att James Mangold och hans team vill avsluta det här kapitlet av Wolverine-sagan "guns blazing", vilket de gör, minst sagt. Ambitionerna är enorma, risker tas och alla satsar farligt högt. Det betyder dock inte att de faller i de vanliga "nu ska vi göra något stort"-fällorna med plastigt CGI-spektakel utan känsla för insatser. Det finns trevligt nog ingen "blue beam" som skjuter mot himlen så långt ögat kan nå här. Vikten läggs istället vid karaktärerna och relationerna, vilket resulterar i en av de mest emotionella, intima och engagerande filmerna hittills i genren. Berättelsen involverar en ovanligt liten skara människor, men insatserna känns så mycket verkligare än när världen står inför någon sorts massivt apokalyptiskt hot á la superhjältefilm 101.
Mangold insåg också under arbetet med den här filmen att framgångarna med barnförbjudna "Deadpool" öppnade upp dörrarna för den Wolverine-film som vi fans har väntat på sedan "X-Men" (2000), en våldsam och brutal sådan. Han utlovade därför tidigt i processen en "R-rating" och herrejävlar, han skojade inte. Huvuden rullar, armar och ben kapas av, ansikten trasas sönder och för första gången får vi verkligen se vad som händer när en mutant med sex utfällbara adamantium-knivar släpper tyglarna om sin bottenlösa vrede. Varje död känns, och det kommer bli svårt att gå tillbaka till det censurerade PG13-våldet i de tidigare filmerna med den här karaktären nu.
Hugh Jackman släpper dessutom alla tyglar som skådespelare och levererar sin tveklöst bästa prestation i Logan-skorna hittills. Under den stenhårda, ärriga ytan lyckas han gestalta dräpande sorg och en själ långt bortom räddning på väldigt imponerande vis. I vissa scener släpper han fram all förträngd smärta, vrålar som ett djur och det är så tillfredsställande att se. Dynamiken han har med den unga talangen Dafne Keen (wow!) är utan tvekan filmens starkaste aspekt och de kompletterar varandra på perfekt vis. Stewart är också vass och en riktigt badass Boyd Holbrook verkar njuta av varje sekund han har med sin diaboliska Pierce, vilket smittar av sig. Manusmässigt lämnas det mer att önska gällande den karaktären dock, särskilt efter att en annan mystisk skurk (Richard E. Grant) introduceras.
Jackman har sagt flera gånger att det här är hans sista film som Logan och om så är fallet så avslutar han sannerligen med flaggan i topp. Tillsammans med Mangold har han levererat en av de bästa och mest visuellt imponerande filmerna på länge i genren, där vi kommer mycket närmare inpå Wolverine än vi tidigare gjort. Addera sedan stenhårda och brutala actionscener, en gränslöst välkonstruerad och sargad framtidsvärld och oväntat känslomässigt djup. En bioupplevelse i absolut världsklass.
| 19 februari 2017 13:00 |
Skriv din recension
Användarrecensioner (9)
En skitig, svettig och sjuk Logan lever i en plåtburk i öknen med sin albinovän och charles xavier som har drabbats av typ alzeimers (eller helt vanlig demens då han är 90+ år ). Hels historien är väldigt dystopiskt, svettig och blodig, som ett våldsamt och känslofrånvänt Höstlegender ( ni vet den där filmen där en självfixerad och deprimerad Brad Pitt springer omkring och gråter med folks tarmar runt halsen medan folk omkring honom tar livet av sig).
Jag hoppas jämt att personerna i såna här filmer ska vända sig till Jesus, få sina synder förlåtna och bli frälsta. Men det händer liksom aldrig i storfilmer med stor budget. Vill man se folk bli frälsta får man se mindre kostsamma produktioner.
Jag vill bara tvätta mig efter att ha sett filmen. Jag vill ta en dusch, be en bön till Jesus, och sova och hoppas att jag glömt filmen till i morgon.
PS. YMY beskrev annars filmen riktigt bra i sin recension här nedan: "en västern med klös i", hahaha. DS.
En ganska så seg och utdragen road-trip med en sleten Logan och junior som inte säger något men slåss som en best.
R-rating var skönt med våldet och språket men med avsaknad av en riktigt stark fiende eller spänning.
Gick att se en gång men inte mer. 2+/5 (5/10)
En western med klös i!
När Hugh Jackman kör ett sista varv på skivan med sin Wolverine så blir det något helt nytt.
Man kan nog närmast likna det med en western där vår rollfigur är långt borta från laserstrålar, äldre herrar med metallfobier och flygande robotar.
Det hela berättas i ett långsamt tempo som ger plats för mer drama än action. Tro dock inte att vi blir utan det brutala våldet som skruvas upp några extra nivåer denna gång.
Det är vackert, spännande och sorgligt. Ett värdigt slut på Hugh Jackman och Patrik Stewarts karriärer som X-Men!
Andra kritiker (3)
"The best Wolverine movie yet: grown-up, ballsy, character-driven and grounded."
"Så här bra har seriefilmen inte varit på nästan tio år."