The Balconettes 2024

Värmen har lamslagit franska Marseille och för våra tre huvudkaraktärer Ruby, Nicole och Élise betyder det självklart att balkongen ska intas för lite hederlig spaning. De tre tjejerna är alla olika som dag och natt; blyga författaren Nicole (Sanda Codreanu) kämpar med sitt skrivande, Marilyn Monroe-skådespelerskan Élise (Noémie Merlant, även regi) är något skakad efter att ha flytt från sin man och för polyamorösa cam-girlen Ruby (Souheila Yacoub) verkar varje dag vara ett enda stort och glittrande rave.

 

Balkonghänget ger utdelning, då de blir överbjudna till den nyinflyttande och mystiska fotografgrannen som i sin tur visar sig ha allt annat än rent mjöl i påsen. När morgondagen gryr är mer än en person täckt i blod och nu börjar en kamp mot klockan, hettan och polisen.

 

Det som inledningsvis kändes som en “kikarfilm” à la “Fönstret mot gården” eller “Disturbia” visar sig bara vara startskottet till vår oväntat brutala hämndhistoria. Här mixas genrer friskt, då vi stöter på allt från varianter av slasher och spänning till rena komiska samt dråpliga inslag. Det gör filmen intressant och oväntad, nästan lite Tarantino-doftande då man aldrig riktigt vet vad som väntar runt hörnet. Samtidigt så vänjer man sig vid ett visst antal twistar och törnar, vilket gör filmens tredje del lite väl lugn och underutvecklad.

 

Det är en drömsk, kraftigt saturerad värld vi befinner oss i. Värmeböljan ger filmen ett svettigt och närgånget intryck, som medför att det känns som vi är en del av det som kvinnorna håller på att koka ihop. Vi tampas då och då med en viss övernaturlighet - där den stekande hettan säkerligen bidragit till att karaktärers samvete börjar hallucinera - men även verkliga händelser, sådant som sker varje dag. Något mer tid hade gärna fåtts läggas på våra huvudkaraktärer, för det verkar finnas mycket mer att spinna vidare på än det lilla vi får beskåda.

 

Det finns tillfällen i film då nakenhet används i rent exploaterande syfte - rent av onödig - och det finns situationer där barheten omvandlas till ren "power". Det senare är styrkan i vår film, där hela poängen är att återta och behålla makten över sin egen kropp.

 

Det är därmed uppfriskande att se att “The Balconettes” inte skyr tuffa ämnen eller dumförklarar tittaren; utan här visas rätt och slätt upp situationer som många kvinnor tyvärr under livet hamnar i. Det gör det hela till en väldigt kontemporär, nytänkande och lovande film som inte liknar något jag tidigare sett.