She Said 2022

“She Said” är den verklighetsbaserade berättelsen om reportrarna Jodi Kantor och Megan Twohey, och deras arbete med New York Times-artikeln som skulle förändra världen. Det är alltså Harvey Weinsten-skandalen det handlar om, skandalen som efter avslöjandet 2017 skulle ge upphov till hela #metoo-rörelsen. Filmen är adapterad efter de båda journalisternas bästsäljande bok, där Rebecca Lenkiewicz (“Ida”) står för manus och Maria Schrader (“I'm Your Man” och tv-serien “Unorthodox“) för regi.

 

New York Film Festival släpper endast ett fåtal världspremiärer då programmets fokus ligger på de Oscarstippade storfilmerna, varav de flesta redan haft premiärer i Cannes, Venedig eller Toronto. Men lokal-förankrade “She Said” premiärvisades passande nog här inför en fullsatt salong filmkritiker och journalister, bara några kvarter från New York Times huvudkontor.

 

Filmen är liksom “Spotlight” en hyllning undersökande journalistik. Vi får följa hjältarna bakom de omskakande avslöjandena som fått så stor betydelse för rättsväsendet och gett upprättelse åt så många nedtystade offer. Titeln “She Said” för tankarna till skvaller, påståenden utan bevis som inte väger särskilt tungt, men är det tillräckligt många “she” och tillräckligt mycket “said”, samt skickliga journalister som samlar ihop berättelserna, och en etablerad tidskrift som backar upp, så kan rättvisa skipas trots allt. Och när bollen väl satts i rullning…

 

“She Said” börjar redan 1992 på Irland, där vi ser en lycklig ung tjej som precis fått jobb på en filmproduktion. Ett klipp senare springer hon gråtande nedför gatan med kläderna i oordning, och vi kan nog ana vad som hänt. Vi kommer inte möta henne igen förrän senare i filmen, utan berättelsen skiftar fokuset till New York Times-redaktionen där journalisterna Jodi Kantor (Zoe Kazan) och Megan Twohey (Carey Mulligan) försöker samla ihop vittnen till en artikel om sexuella trakasserier och övergrepp i Hollywood begångna av den inflytelserika Miramax-chefen Harvey Weinstein.

 

De många ledtrådarna ebbar ut i mörker. Ingen vet någonting, ingen vill prata. Sekretessavtal, juridiska restriktioner och skrämda vittnen hindrar artikeln att ta form. Journalisterna behöver fakta, detaljer, och namn som kan backa upp ryktena, men hur går man tillväga med vittnen som inte vill ha med dem att göra, som skäms och känner sig medskyldiga, som tagit emot skadeståndspengar i utbyte mot tystnad?

 

Eftersom Weinstein-skandalen uppdagades relativt nyligen har vi redan det mesta i färskt minne. Skådespelerskan Rose McGowan till exempel, som var en av de första att gå ut offentligt och anklaga Weinstein för övergrepp. Eller Gwyneth Paltrow, som filmens Weinstein tycks vara extra rädd för att hon ska tala ut i artikeln. Och en lång rad kvinnor däremellan, från skådespelare till assistenter, vars liv skulle komma att påverkas för alltid av det trauman han orsakat via övergrepp och hämnd-aktioner.

 

Filmen blir därmed mer beskrivande till sin natur, som en summering av de senaste årens tidningsrubriker. Som ett rättsdrama där behållningen är upprättelse, och tryggheten att se hur rättvisan vinner till slut. Ett monument över Pulitzerprisvinnande journalistik. Trots detta har Schrader lyckats skapa spänning mot slutet och en rad känslosamma scener på resan dit.

 

Skådespelarensemblen med bland andra Patricia Clarkson, Andre Braugher, Samantha Morton och Jennifer Ehle gör fina prestationer (och har vi någonsin sett Mulligan annat än perfekt?). Filmen i övrigt är ett ganska så konventionellt, men viktigt, paket. En varning till unga tjejer att stå på sig, och inte låta sig manipuleras av maktens män. Ett lärorikt stycke samtidshistoria. En uppmaning att inte låta sig tystas ned, att aldrig svälja trakasserier och övergrepp, för sanningen vinner till slut! Det gör “She Said” till en uppmuntrande filmupplevelse.