Willy Wonka och chokladfabriken 1971
Synopsis
Fem barn får chansen att se magin som skapar den fantastiska chokladen på Willy Wonkas chokladfabrik. Efter Roald Dahls roman.
Info
Originaltitel
Willy Wonka & the Chocolate Factory
Biopremiär
27 mars 1972
DVD-premiär
15 december 1999
Språk
Engelska, Franska, Tyska
Land
USA
Distributör
Sandrew Metronome
Åldersgräns
Barntillåten
Längd
Wilder som Willy Wonka är komisk perfektion
Roald Dahl avskydde filmatiseringen av sin populära bok, filmen floppade och 2005 hamnade den helt i skuggan av Tim Burtons version. Men det är en härligt ambitiös och glad film där inte minst Gene Wilders komiska geni gör den till en välförtjänt kultrulle.
Det är mycket i livet som inte är rättvist. Olika löner, olika rättigheter, olika fördelar för olika människor. Och sedan det faktum att av många anses Johnny Depp vara den som förverkligade Roald Dahls fantastiska Willy Wonka när Gene Wilder var originalet.
Sedan ska man inte jämföra ett original alltför mycket med en (kändare) remake eller för den delen rentav anta att föregångaren automatiskt är bättre. Men även om jag personligen tyckte Tim Burtons version var underhållande så känns kritiken den fick motta (inte minst från Wilder) synnerligen motiverad när man ser filmen från 1971.
Det finns en sådan påtaglig charm med en så pass ambitiös film från 1971. Effekterna är riktiga istället för datoranimerade. Barnen är mer barn än barnskådespelare. Musiken är som gjord för en musikal istället för ett soundtrack. Och Gene Wilder är ett komiskt geni.
Det är ingen slump att Wilder själv kom på idén till sin entré i filmen där han fejkhaltar med sin käpp för att sedan ramla och göra en kullerbytta. Han ger Wonka den perfekta kombinationen av oemotståndlig charm och bisarrt vansinne. Sättet han helt inlevelselöst uttalar varningar åt de giriga barnen är komedi i perfektion.
Här finns också en väldigt lagom men ofta fyndig drift med kommersialism och överkonsumtion. Som kvinnan som inte kan välja mellan att rädda sin kidnappade man och behålla en chokladkaka som kanske innehåller den gyllene biljetten till Wonkas fabrik. Eller vetenskapsmannen som skapat en maskin som tar reda på var de resterande guldbiljetterna finns - men visar sig ha en attityd.
Det är dock en svårsmält film som inte helt framgångsrikt lyckas omforma Roald Dahls karaktäristiskt mörka och rätt elaka historia till en färgglad familjefilm. Mellan de effekterna och musiken är det egentligen ingen film för åtminstone små barn. Bara den psykadeliska båtscenen i tunneln är nog att skrämma såväl gamla som unga tittare - Wilders maniska spel är så övertygande att barnskådespelarna i filmen trodde att han blivit galen på riktigt.
Filmens svagaste del är slutet som kommer hastigt och från nästan ingenstans. Det är synd att vi inte får ta ett ordentligt farväl av Charlie och Willy, speciellt när filmen tar sådan tid att låta oss lära känna dem. Men den varma, bubblande känslan finns fortfarande kvar och Gene Wilders härliga Wonka är alltid värd att återbesöka.
Sorry Tim Burton, 1971 vs 2005: 1-0.
| 16 april 2016 10:00 |
Skriv din recension
Användarrecensioner (2)
Såg den för första gången igår och det var väldigt mycket B-film över detta. Wilder var inte speciellt bra eller rolig och dom hade ändrat många saker från boken. Se Burtons film om du ska se historien om Kalle och Chokladfabriken.
Gene Wilder är briljant i rollen som en människoföraktande (och då speciellt barn) godis-geni.
Hans dräpande one-liners lyfter filmens komiska ådra till höjder som sällan skådas i en banfilm och hela hans uppenbarelse skriker av poesi och galenskap.
Jag älskade boken som barn och hade jag sett denna film redan då så hade livet varit fulländat, men på något sätt så missade jag den. Jag minns egentligen inte när jag såg den första gången men jag tog en titt på den igår kväll och njöt till fullo.
En perfekt kombination av mysigt, bisarrt och fullkomligt hysteriskt.
Andra kritiker
Det finns inga andra kritiker ännu