Apple Cider Vinegar 2025-

Hur nödvändigt är det att en huvudperson i en film eller serie är det minsta sympatisk för att man som publik ska kunna engagera sig i hans eller hennes berättelse? Här prövas den gränsen hårt. Belle Gibson (Kaitlyn Dever) är nämligen en person som jag inte kan tänka mig att någon enda tittare kan känna minsta empati med. Hon är en manipulativ sociopat som blir det hon behöver bli för att få det hon vill ha och bara bryr sig om dem som kan ge henne det.

 

Belle är en influencer vars inlägg på sociala medier om diet och välmående har en viss skara följare. Mängden sådana skjuter i höjden när hon berättar att hon har hjärncancer och ännu större blir intresset för hennes tips och råd när hon överlever sjukdomen. Ett chockerande avslöjande exploderar som en bomb. Belle har ljugit om att hon haft cancer. Massor av människor har velat följa hennes exempel och avstått från läkarvård för att bota sig själva med att äta rätt och därmed försämrat sina chanser att överleva.

Att Belle kommer avslöjas görs tydligt redan i början och manuset beskriver vägen till det. Vi följer ett antal personer parallellt med Gibson. Lucy (Tilda Cobham-Hervey) har bröstcancer och finner hopp i Belles inspirerande budskap. Belles konkurrent Milla (Alycia Debnam-Carey) stoltserar med att hon har vunnit kampen mot den dödliga sjukdomen utan läkarnas hjälp, men döljer att hon har symtom kvar. Hon uppmanar människor att ta avstånd från sjukvården och istället använda hälsojuicer. Chanelle (Aisha Dee) brukade vara Belles PR-agent, men nu har hon bestämt sig för att hänga ut henne i pressen.

 

Temat sanningen, hur komplex den är och frågeställningen hur mycket vi egentligen bryr oss om den i en värld där fake news finns överallt blir enormt viktigt i den här verklighetsinspirerade produktionen. Granskningen av sociala medier och den makt som popularitet på sådana ger en person är skoningslös. Hela Belles existens är online och hon bor mentalt på Instagram. Cancertemat ges märg och intensiv smärta. Tårarna är aldrig långt borta. Alternativa behandlingsmetoder målas upp som kvacksalveri och manuset visar ingen nåd mot sådana.

Estetiken speglar nästan hela speltiden den ytliga och glättiga ton som oftast gäller i sociala medier. För att understryka Belles totala besatthet av sådana så omges hon som snyggt utfört grepp ofta av massor av svävande emojis. Vid ett tillfälle kliver hon till och med in i ett inlägg på internet. Att karaktärerna ofta talar direkt in i kameran ger intryck av att vi vid de tillfällena ser en video på Instagram.

 

Det gäller att hänga med i de snabba rycken och bytena av berättare. Alla matar rappt på med information som vi behöver för att förstå allt som händer. Här stannar det inte till för att ägna sig åt eftertanke under själva seriens gång, men när det sista avsnittet har avklarats så sköljer alla intryck och allt de väckt i min hjärna över mig och upplevelsen fortsätter på det sättet. Berättandet är som ett pussel där bitarna som läggs upp befinner sig på olika plats på tidslinjen. Det blir dock aldrig rörigt.

Skådespelet är stabilt från alla. Att man avskyr Belle som man gör betyder att Dever gör ett väldigt bra jobb med karaktären. Vi ser en dålig människa, men det känns inte enkelspårigt tack vare skickligt spel. Dock blir man glad när det tydligt klargörs att Belle Gibson inte har fått betalt för det här återskapandet av hennes berättelse. Debnam-Carey har en roll som kräver alla känslouttryck på skalan och hon lyckas få alla dessa att beröra som de ska. Även i birollerna ser vi aktörer som kan ge en hög nivå av autencitet till sin prestation.

 

"Apple Cider Vinegar" är en både vass och emotionellt drabbande serie vars sex avsnitt känns som att man inte kan vänta på nästa utan vill sitta igenom allihop utan minsta paus. Den känns dessutom viktig i dessa tider när cancer tar för många människors liv.