Extrapolations 2023

Klimatkrisen är här, riktig och viktig. Vi har mycket att oroa oss inför i miljöfrågor och de som förnekar allt detta bör kanske läsa på lite. Med det sagt - klimatfrågor är knappast ett särskilt kul eller sexigt tema, så om det är ren och skär underhållnings-TV du letar efter så bör du nog skippa denna postapokalyptiska tragedi.

 

Serien fungerar nästan som en antologi där varje avsnitt utspelar sig under diverse framtida år mellan 2037-2070 men många nyckelkaraktärer återkommer. I olika delar av (den mestadels engelskspråkiga?) världen får vi följa olika karaktärer, både privatpersoner och högt uppsatta inom miljöpolitiken. Klimatkrisen har nått orimliga höjder med stigande temperaturer, minskad befolkning, utrotade djur- och växtarter, stigande vatten, smältande is, bränder och översvämningar. Stämningen är knappast på topp.

 

Skaparen Scott Z. Burns har fått med sig en imponerande stjärnensemble och det är kanske inte så konstigt med tanke på hans nämnvärda karriär. Förutom att ha skrivit flera Steven Soderbergh-filmer och ”Bourne Ultimatum” har han även producerat Oscarsbelönade Al Gore-dokumentären ”En obekväm sanning” (på liknande tema) och regisserat ”The Report” om CIA:s tortyrmetoder efter 11 september.

 

Han gjorde även mindre lyckade men lika stjärnspäckade ”The Laundromat” om skandalen kring Panamadokumenten, och med den i backspegeln kan man se varför ”Extrapolations” trots ambition och ädla avsikter inte riktigt når målet. Burns har definitivt idéerna, kunskapen och inte minst skådespelartalangerna på sin sida men lyckas inte helt riktigt pricka in tonen.

 

Första avsnittet är närapå en katastrof (ursäkta ordvitsen) där så mycket information, vetenskap, exposition och introduktion av karaktärer som möjligt ska klämmas in. Det blir för rörigt och ojämnt där gravallvarlig dystopisk stämning varvas med bisarrt överspel och karikatyrer, som Matthew Rhys kapitalist med kritvita fejktänder och Heather Grahams äppelkäcka popstjärna.

 

Resten av serien fungerar betydligt bättre med avsnitt som fokuserar på intressanta, spännande och ofta gripande historier. Man avverkar hur klimatkrisen kan påverka människor i form av forskning, sjukdomar, religion, terrorism och familjerelationer. Man undviker mestadels att hamna i knasiga science fiction-facket då framtiden mestadels subtilt illustreras via enstaka klädval och tekniska framsteg (som överanvändning av hologram).

 

Det är ambitiöst gjort med en handfull av lagom skruvade idéer. Samtidigt känns mycket välbekant - som ett musikaliskt fantasinummer i en kyrka, det ”Rädda Willy”-liknande moraliska dilemmat kring en val (med Meryl Streeps röst!) eller teknik som kan lagra och radera minnen som taget ur ”Eternal Sunshine of a Spotless Mind”.

 

Det finns något sevärt i nästan varje avsnitt men det är ojämnt och opolerat. En bisarr parmiddag med Marion Cotillard, Forest Whitaker och Tobey Maguire liknar nästan en Lars Norén/Ruben Östlund-parodi komplett med onani och matkrig!

 

Samtidigt vägs det upp av den omfattande ensemblen där speciellt Daveed Diggs, Sienna Miller och Edward Norton bidrar med tryggt mänskliga insatser. Rollistan i kombination med flera fängslande berättelser gör att man förlåter de flesta av den här seriens brister, som beslutet att avrunda med en antiklimatisk rättegångsfinal. Men förhoppningsvis kanske serien åtminstone når ut till en eller två klimatförnekare som kommer på bättre tankar.