House 2004-2012

Laurie, som vi tidigare sett i bland annat serierna "Svarte orm" och "A Bit of Fry and Laurie", fick sitt sena men makalöst stora genombrott genom serien och har vunnit två Golden Globes för rollen (blev därutöver nominerad sex gånger). Dr. Gregory House är den mest cyniska och osympatiska människa du kan föreställa dig men också den skickligaste läkare som löser problem som ingen annan löser. I åtta säsonger har denna bittra och elaka doktor fällt spydiga och dräpande kommentarer om allt och alla på Princeton-Plainsboro Teaching Hospital, och det går inte att sluta älska honom.

"House" är en i raden sjukhusserier under 2000-talet (exempelvis "Scrubs", "Grey's Anatomy", "Nip/Tuck" och "Nurse Jackie" och sticker ut just tack vare sin huvudkaraktär. Historien är annars väldigt förutsägbar och avsnitten är väldigt likriktade genom alla säsonger. Det enda som skiljer dem emellan är olika sjukdomar och olika patienter. Avsnitten börjar med ett sjukdomsfall, patienten kommer in till sjukhuset och får behandling för något som till synes är enkelt botat. Sen uppstår komplikationer och patienten blir sämre. House ger en annan medicin och patienten mår bättre, för att sen må lite sämre och för att slutligen nästan dö. Innan House räddar patienten. Under tiden kommer sidohistorien in med House och hans privatliv som skickligt blandas in i grundhistorien.

Nej, det är inte en nyskapande handling som "House" besitter utan handlingen blir aldrig något annat än en kuliss för att få ta del av det väsentliga: en huvudkaraktär utan empati. Hugh Laurie har i sitt skådespeleri en väldigt stor bredd och han har fångat både komiken och mörkret. House är en komplex protagonist med mängder av lager och hela tiden balanserar han på gränsen mellan genialitet och ren galenskap. Han är fullständigt ocensurerad, manipulerar och bryter ner sin omgivning. Ibland är han utstuderat elak, ibland är han elak utan att veta om det. House har blivit en sådan karaktär som är lätt att tycka om trots all egoism beror på att han är så nyanserat skriven och gestaltad. Många kan nog gilla honom för att han säger sådant som en själv önskar att man vågade när känslorna tar överhanden...

Även om serien står och faller med Dr. Gregory House finns det flera intressanta karaktärer runt honom, framförallt Dr. James Wilson. Bromance-relationen dem emellan är en av seriens starkaste kort och det är kul att återse underskattade Robert Sean Leonard, som för mig är stark förknippad med "Döda poeters sällskap" och Richard Linklaters indie-rulle "Tape" med Ethan Hawke och Uma Thurman. Wilson är Houses enda vän och ger honom stöd och samråd. De är varandras motsatser: Wilson är fylld av välvilja och omtyckt av kollegor och patienter. Även om Wilson ständigt blir sviken av House står han alltid kvar vid hans sida och backar upp honom.

Vid sidan av House är Wilson den viktigaste karaktären i serien och den enda birollskarakär som känns oersättlig. Serien har också flera bra kvinnokaraktärer, framförallt Lisa Cuddy (Lisa Edelstein) som Houses chef och kärleksintresse. Hon och House har en väldigt mångfacetterad relation som är fylld av hatkärlek. Cuddy är cool och smart likt House och är rolig att följa. I serien fick också Olivia Wilde sitt stora genombrott som den hemlighetsfulla doktorn "Thirteen". Hon och House får ömsesidig respekt och förståelse för varandras personligheter (som visar sig vara ganska lika).

Hur realistisk är serien då? Inte särskilt. Fallen som teamet tar sig an är oftast för otroliga och konstiga och House själv tar för stora risker för att kunna arbeta på ett riktigt sjukhus. Serien är för ojämn för att få något högre betyg. Första säsongerna är väldigt bra men senare blir det för mycket upprepningar och serien tappar fart. "House" är precis som huvudkaraktären en oerhört intelligent serie som många också fick starka känslomässiga band till och hyser som en av sina favoritserier. Doktor House en femma, Serien "House" en trea.