Knutby: I blind tro 2021-

Vi är inte bortskämda med svenska true crime-serier, men när det nu gjorts en, så handlar den givetvis om Knutby. Skaparna dyker här djupare in i den, till synes, väna frikyrko-församlingen, som med tiden kom att utvecklas till en otäck sekt. Detta är således en historia bestående av alla klassiska element från ett sådant sammanhang, såsom hot, tvång, våld, sex och övergrepp. Dessutom kryddas allt av den något annorlunda vinkeln, nämligen församlingens gemensamma tro på att en av pastorerna, Åsa Waldau, de facto var Jesus brud och därmed gudomlig själv.

 

Den 10 januari 2004 blev Alexandra Fossmo, syster till Åsa Waldau och hustru till församlingspastorn Helge, skjuten till döds medan hon sov. Strax efter skottskadades hennes granne svårt. Den mördade kvinnans barnflicka Sarah erkände snabbt och blev sedermera dömd till rättspsykiatrisk vård. Helge Fossmo, som haft en sexuell relation med barnflickan, åtalades för anstiftan till mord och mordförsök och dömdes till livstids fängelse.

 

Det har nu gått många år och Sarah är på fri fot. Helge sitter fortfarande bakom galler, men säger sig ha något nytt att berätta. Där börjar denna serie om Knutby.

 

”Knutby: I blind tro” är en proffsig produktion på de allra flesta håll. De stillsamma kameraåkningarna över snötäckta hus och skogarna runt om, är suggestiva och skapar en känsla av mystik. Ett vackert och otroligt detaljerat miniatyrformat av byn, med tillhörande dockor, används i animationer för att förklara delar av förloppen. Det hela är snyggt och synnerligen effektivt, inte minst för att det känns väldigt troligt att någon agerat ”puppet master”, och dirigerat händelserna.

 

Intervjuerna med de forna församlingsmedlemmarna och poliserna är väl genomförda, om än aningen inkonsekventa. Att man under vissa väljer att klippa in bilder på journalisterna stör flytet, och det som sägs känns därför en aning framtvingat.

 

Serien är regisserad av Henrik Georgsson ("Bron"), och medverkar gör, förutom de inblandade i dramat, journalisterna Martin Johnson och Anton Berg. De två driver det berättade framåt genom att diskutera ledtrådar och hur dessa hänger samman. Greppet underlättar för oss åskådare och bidrar till förståelse för vissa händelser. Det viktiga i informationen lyfts väl fram, vilket är välkommet när en stor mängd material ska avhandlas. Tyvärr blir det emellanåt rätt krystat och känns inte alls naturligt. Jag tror på historien och åskådarnas förmåga att ta sig an den, och det hade varit bra om skaparna bakom, också hade gjort det.

 

Det finns samtidigt många otroligt starka ögonblick i detta. Dels kryper barnflickan Sara Svenssons späda röst in under skinnet på en, när hon i unika intervjuer detaljerat berättar om hur hon kallblodigt utförde dåden. Även polisförhören från då, med en alldeles för fnittrig Helge Fossmo, väcker obehag. Liksom gör de senare intervjuerna, när han ska lägga skulden på Åsa Waldau. Det ligger säkerligen en hel del i det han nu säger och journalisterna gör rätt i att undersöka påståendena. Samtidigt känns det konstigt att polisen inte gjort det, och jag undrar över hur mycket substans det egentligen finns i det som nu berättas.

 

”Knutby: I blind tro”, ifrågasätter den offentliga versionen, och försöker ta reda på vad som egentligen hände. Men på vägen glöms frågan om varför bort. Mot slutet nuddar man vid den och vi får veta mer om turerna i församlingen och vad som pågått där. Det är en mörk historia om tro som gått för långt, om hjärntvätt och en Kristi brud som med våld och manipulation krossat individer och familjer. Det är tydligt att de före detta medlemmarna bär på ett enormt trauma, och jag hade velat höra mer av deras erfarenheter.

 

Mordmysteriet är förvisso motsägelsefullt och väldigt fascinerade i sig, men även om nya ledtrådar framförs, är jag tveksam till om de tillför något i slutändan. Jag kan inte säga att jag lär mig något nytt, men samtidigt bekräftas ändå det jag redan visste och onekligen väcks nya kittlande frågor. Serien är klart sevärd och jag tycker detta absolut är något som bör nystas i några varv till, men jag hade önskat att sättet det gjordes på, bitvis varit ett annat.