One Piece 2023-

Efter flera misslyckade försök att filmatisera populära mangaserier som den kolossalt bedrövliga "Dragon Ball"-filmen, eller för den delen Netflix egna tolkning av "Death Note" och den halvdana "Cowboy Bebop"-serien har streamingtjänsten nu satsat alla kort på världens mest framgångsrika manga – "One Piece".

 

Med stöd från seriens skapare Eiichiro Oda hoppas Netflix på att få till nästa stora succé som deras "The Witcher", "Squid Game" eller "Wednesday" med det galet långa piratäventyret som började redan 1997 och håller på än idag. Som ett stort fan av förlagan hoppades jag på en bra adaption – men blev det så?

 

"One Piece" handlar om den unga piraten Monkey D. Luffy (Iñaki Godoy), som precis som många andra i sin generation ger sig ut på haven i jakt på den legendariska skatten med samma namn som serien. Med sina märkliga gummikrafter och en oemotståndlig optimism rekryterar han besättningsmedlemmar som den tuffa svärdsmannen Roronoa Zoro (Mackenyu), den kaxiga tjuven Nami (Emily Rudd) och den lögnaktiga prickskytten Usopp (Jacob Gibson). Längs den långa vägen till skatten blir de både jagade av den hänsynslösa marinkåren och måste kämpa mot andra pirater med galna superkrafter – i en värld lika absurd som spännande.

 

Det går med lätthet att säga att "One Piece" är den bästa live action-tolkningen av en manga- eller animeserie genom tiderna, med sin starka hängivenhet till förlagan och många gånger den rätta känslan. Iñaki Godoy är klockren som den naiva, något dumma men godhjärtade piraten medan de flesta andra skådespelarna gör sitt jobb riktigt bra. Dynamiken mellan de fem hjältarna är dessutom riktigt bra.

 

Även om tv-serien är väldigt trogen mangan är det en hel del som inte riktigt överförs särskilt bra från de tecknade serierutorna till live action. Det påminner lite om remaken av Disneyklassikern "Aladdin" från 2019, där väldigt lite är lika episkt, roligt eller spännande som i originalet. Karaktärerna, platserna och mycket annat ser verkligen ut som det ska, men resultatet är ibland att det snarare ser ut som billig cosplay än en tv-serie med en budget på cirka 18 miljoner dollar per avsnitt ("Game of Thrones" och "The Mandalorian" ligger på cirka 15 miljoner).

 

Att de kokat ner cirka 100 kapitel av mangan till 8 avsnitt är inte heller till seriens fördel för det mesta, då de har fått skarva bort en hel del viktig kontext och emotionellt djup samt ändrat en hel del detaljer – förmodligen på grund av att det var för svårt att utföra eller för absurt. Andra gånger blir jag verkligen imponerad av hur de lyckats komprimera mangan genom att hitta de allra viktigaste beståndsdelarna och skapat några riktigt bra och tajt. De har till exempel låtit marinkåren med vice admiralen Garp i spetsen (Vincent Regan) få ta nästan lika mycket utrymme som piraterna, vilket skapar en spännande konflikt och ger ett bra världsbygge.

 

Även om jag verkligen gillar "One Piece" på Netflix av många anledningar, så är det största problemet att de har missat en stor del av det som gör originalet så pass bra: att öarnas historia och invånarnas berättelser är minst lika viktiga som protagonisterna. I Netflix-serien är allt mycket mer svartvitt och saker och ting går ofta lite för snabbt. En spännande strid på liv och död har flera gånger klippts ner till en snabb seger för våra hjältar, utan något som helst motstånd. Det gör att det inte riktigt blir lika spännande som det hade kunnat vara.

 

När jag tittar på "One Piece" har jag verkligen inte tråkigt, utan jag blir för det allra mesta väldigt underhållen av den oftast snygga och riktigt välgjorda tolkningen av mangan. Det är mycket som inte riktigt håller hela vägen – men kanske kan fler säsonger lyckas råda bot på de problemen som finns? Det återstår helt enkelt att se om den blir den stora succén som streamingtjänsten hoppas på.