Outsiders 2016-2017

Det första man bör ha klart för sig innan man kastar sig över "Outsiders" är att detta främst handlar om relativt lättsam underhållning. Visserligen bjuder serien stundvis på, åtminstone försök till, mer allvarsamma och djupare partier, men i det stora hela ska inte detta tas på alltför stort allvar. 

I vissa delar påminner faktiskt "Ousiders" om gamla B-filmer från 80- & 90-talet och detta både till sitt utseende, sina karaktärer, dialoger och actionscener. Om detta kan man självklart tycka vad man vill, men för de som uppskattar den typen av produktioner fyller serien helt klart ett syfte. Jag personligen står väl någonstans där mitt i emellan, lite klyven.

"Outsiders" utspelar sig i Kentuckys djupa skogar och berg, främst i den lilla fiktionella staden Blackburg som ligger vid foten av de väldiga Appalacherna. I början av serien lägg fokusen i första hand på Asa Farrell (Joe Anderson) som efter flera år av frånvaro begett sig tillbaka till sina rötter i hopp om att bli förlåten av sin familj. Hans familj är dock inte vilken familj som helst. Farrells är nämligen en ökänd familjeklan som mer eller mindre lever som vildar djupt in bland Appalachernas skogar och berg. De bär dessutom på extremt starka traditioner, vilket gör att Asa sannerligen måste kämpa för att återvinna deras förtroende.

Klanen Farrell består av en hel drös med människor, det är inte direkt någon idealfamilj vi snackar om här. Lady Ray Farrell (Phyllis Somerville) är deras ledare, medan Big Foster Farrell (David Morse) anses stå näst på tur då det väl är dags för Lady Ray att lämna över facklan. Big Foster står också för det största motståndet vad det gäller Asas ambitioner om att återigen bli en av familjen. Man kan säga att Big Foster är seriens stora bad guy. För stor är han och högljudd, dessutom ofta full och fullständigt galen. 

Handlingen utspelar sig dock inte endast uppe bland bergen och kring Farrells, många av karaktärerna vi får följa är faktiskt bosatta i den lilla staden Blackburg. Där nere är naturligtvis Farrells vida kända och inte minst fruktade. I Blackburg arbetar bland annat sheriffen Wade Houghton (Thomas M. Wright) och det är inte alltför sällan han får åka ut på oroligheter där en och annan Farrell är inblandad. Han har dessutom fått det otacksamma uppdraget att "vräka" familjen Farrell, det vill säga få dessa människor bort från bergen. Detta på grund av att ett stort kolgruveföretag vill lägga vantarna på bergens fyndigheter. Japp, även kolgruveföretaget kan vi räkna in som en "bad guy".

Så långt så väl, på pappret bäddar ett sådant här upplägg upp för en massa komplikationer, krockar och dramatik. Visst levererar "Outsiders" en hel del av detta också, problemet är att den aldrig riktigt bryr sig om att gå in på djupet. Vare sig det gäller själva händelserna eller seriens karaktärer. Det förblir mest ytligt och ibland nästan lite småfånigt, vilket gör att man ganska lätt ruskar av sig den lilla dramatik som faktiskt serien stundtals lyckats skapa. Synd med tanke på all den potential som vilar här. Dessutom lider "Outsiders" av en slags övertydlighet som stundtals blir rätt irriterande. 

Nu är ju dock detta, precis som jag nämnde tidigare, främst underhållning och då kanske det låter lite konstigt då jag sitter här och gnäller på seriens ytlighet? Korrekt, men då serien ibland stannar upp och faktiskt blir mer allvarlig, då rimmar det liksom illa med resten av seriens atmosfär. En atmosfär som visserligen är tacksamt leksam, men som ibland går lite väl överstyr och endast blir fånig. Jag tycker helt enkelt att man tramsar bort för mycket. Det blir spretigt och ofokuserat, ibland får jag uppfattningen om att serien inte riktigt vet vad den vill vara. Gapande vildingar på högljudda fyrhjulingar i all ära, det måste dock finnas rim och reson, annars blir det parodiskt.

Med detta sagt, hade jag hellre sett en produktion mer i mästerverket "Deliverances" stuk? Absolut. Faktum är att "Outsiders" onekligen för tankarna till just "Deliverance". Inte nog med att de utspelar sig i samma trakter (Appalacherna), i båda produktioner bjuds vi även på klingande banjosträngar, halvt inavlade skogsfolk och en och annan sup moonshine. "Deliverance" upplevs dock mer som på riktigt, medan "Outsiders" känns som på låtsas.

När det kommer till skådespelarinsatserna är det också rätt svajigt. Vissa av skådespelarna gör riktigt jäkla bra ifrån sig, medan vi dessvärre har andra som lockar fram skämskudden. Den alltid så stabile och härlige David Morse är det inget större fel på. Nog överspelar han något i vissa scener, men vad gör egentligen det då han och hans karaktär Big Foster är så fruktansvärt underhållande, helt klart en av seriens stora behållningar. 

En annan skådespelare värd att nämnas är Thomas M. Wright i rollen som den ständigt svettige och pillerknaprande sheriffen Houghton. Wright storspelade för några år sedan i den amerikanska versionen av "Bron" ("The Bridge"). När det dock kommer till just rollen i "Outsiders" är han om möjligt ännu bättre (och svettigare). Vad gäller resten av fältet är det mycket spridda skurar.

Sammanfattningsvis är "Outsiders" främst underhållning för stunden. Den bjuder på hyggligt högt tempo, en och annan actionscen och imponerar med en hel del mäktiga miljöer. Det är dock väldigt skakigt i många av dess aspekter, spretigt och ojämnt. Potentialen till något mycket större och starkare finns dock där hela tiden, något jag verkligen hoppas framtida säsonger plockar upp! Efter den första säsongen får dock serien nöja sig med ett medelbetyg.