Special Ops: Lioness 2023-

”Special Ops: Lioness” centrerar kring en grupp kvinnliga CIA-agenter i jakt på en av världens rikaste IS-finansiärer.

 

Vi får följa den cyniska CIA-officeren Joe (Zoe Saldana), chef över The Lioness Program, som med åren vant sig vid att offra en agent eller två för den goda sakens skull. Över henne i rang ser vi Kaitlyn Meade (Nicole Kidman) som spelar ett ännu högre spel bakom gallerierna också den nya rekryten Cruz Manuelos (Laysla De Oliveira).

 

Cruz kommer, liksom många unga amerikanska soldater, från fattiga och våldsamma förhållanden och söker sig till marinen i hopp om trygghet, ett högre syfte och att få bevisa sin styrka inför omvärlden. Med toppbetyg i alla ämnen handplockas hon snart för att likvidera CIA:s måltavla. Och för att komma honom nära ombeds hon bli vän med dennes vackra, kärlekstörstande dotter.

 

Serien visar på Taylor Sheridans mycket klichéartade uppfattning om kvinnlighet, men genom denna valda vinkel lyckas han ändå tillföra ett helt spektrum av känslor som annars sällan tillåts figurerar i denna form för klassiska spionthrillers. Om man kan svälja att alla tjejer gråter första gången de ser ”The Notebook”, tjuter högt av glädje var gång de öppnar en champagneflaska, ser ut som fotomodeller, och ojar sig över bristen på romantik, har han likväl lyckats skapa en alldeles egen slags genre – actionfylld patroromance.

 

Genom att låta tre starka kvinnliga agenter stå i fokus lyfts också en rad problem som inte hade fått plats annars: våldtäkt, tonårsgraviditeter, tvångsgiftermål och mäns våld mot kvinnor i hemmet. Det är såklart övertydligt vilken målgrupp Taylor vänder sig till, men jag kan ändå uppskatta intention, stereotyperna till trots. För det blir tydligt hur viktigt det är med representation inom alla yrkeskategorier. Och jag sitter trots allt bänkad genom samtliga avsnitt. På trots av tafflig dialog, hyfsat förutsägbar story och cringe-framkallande kristna inslag.

 

Den gör i mycket det SVT:s produktioner brukar sträva efter med titlar som ”Taeglia” och ”Tunna blå linjen”. Det vill säga lyfter karaktärernas inre drama mot bakgrunden av en actionladdad händelse. Bara det att Taylor Sheridan balanserar de båda två betydligt mycket bättre. För ”Special Ops: Lioness” lyckas upprätthålla spänningen genom seriens gång. Genom att karaktärerna tillåts vara mångdimensionella tillför den också fler aspekter till terroristfrågan, där fokus i slutändan ändå hamnar på att historien inte nödvändigtvis ändras enkom för att man avlägsnar ett hot.

 

Vid ett tillfälle kommenterar en av de manliga kollegorna att ”It feels like I’m spying on Spring Break”. Och naturligtvis ligger det en sanning i det. En serie av Taylor Sheridan som handlar om terrorism och marinkåren förväntar jag mig inte ska vara självreflekterande utan snarare, liksom flera av hans andra serier, obotligt patriotisk och romantisk. Vilket denna också är.

 

Däremot borde han kanske nästa gång, i stället för att tassa runt ämnet, helt enkelt skriva romance. Skala bort allt flaggviftande och kärnfamiljs-flörteri och gå direkt på kärnan – stormande blixtförälskelser och trasiga hjärtan. Åtminstone om han önskar sig en större publik utanför landets gränser.