The Borgias 2011-2013

Dessvärre gjorde den ju inte det, inte i mina ögon. Sedan kan det ju dock hända att jag blivit avtrubbad alternativt bortskämd med åren vad det gäller sådana här familjeskildringar. Jag förväntade mig mer hänsynslöshet, mer vågade konspirationer och framförallt mer av en slags isande spänning. Med detta sagt vill jag dock understryka att "The Borgias" inte alls var någon usel serie, den hade absolut sina stunder och den hade, tack och lov, Jeremy Irons.

"The Borgias" fick tre säsonger och blev kabelkanalen Showtimes andra historiska familjekrönika där deras fyra säsonger långa "The Tudors" var den första. Här kommer således ytterligare en vagel i ögat vad det gäller "The Borgias"; även denna skulle egentligen ha tilldelats fyra säsonger, nu svek dock TV-publiken å det grövsta i dess tredje säsong vilket i sig betydde over and out. Vi stackars tittare som dock troget fanns kvar där ända till de sista andetagen "belönades" med en ofärdig serie, vilket denna gång beklagligt nog resulterade i ett helt öppet och otillfredsställt slut. Detta drar naturligtvis också ned slutbetyget.

"The Borgias" utspelar sig under renässansen och kretsar alltså, kanske inte helt osökt, kring den beryktade familjen Borgia med den mer eller mindre samvetslöse och makthungrige Rodrigo Borgia (Jeremy Irons) i fronten. Längs seriens gång (speciellt dess första säsong) får vi främst följa familjen Borgias väg mot toppen av den katolska kyrkan och Vatikanen. En mycket skandalomsusad väg vilken kantades av allt från mutor, utpressningar till misshandel, incest samt iskalla mord. Detta var dock även en väg, eller taktik om ni så vill, som slutligen ledde till att Rodrigo Borgia, år 1492, valdes till påve. Väl överhuvud över den katolska kyrkan tog Rodrigo sig namnet Alexander VI och blev därefter, milt uttryckt, en av historiens mest beryktade och fruktade påvar. Att han hade ett osedligt leverne kan vi nog kalla för en underdrift.

Resten av familjen var inga lammungar de heller, den bestod för övrigt av den fege och hänsynslöse Juan Borgia (David Oakes), den yngste sonen Joffre (Aidan Alexander), den utomäktenskapliga Cesare Borgia (Francois Arnaud) som dessutom hade en väldigt "ohälsosam" relation till sin halvsyster Lucrezia Borgia (Holliday Grainger). I familjen "ingick" även en del älskarinnor till påven himself och där kan bland annat nämnas Vanozza dei Cattenei (Joanne Whalley) samt Giulia Farnese (Lotte Verbeek). Jag tror vi rundar av med alla namnen där innan jag blir alldeles yr i huvudet, poängen är att det var ett enda virrvarr med människor och det var få, väldigt få, som nog kunde klassas som riktigt friska i huvudet. Makten hade de dock och de var inte sparsamma med att använda den heller.

Det var också detta med just makten och vad den i sig innebar, som serien "The Borgias" lade mycket av sin krut på. Här snackar vi, som jag var inne och nosade lite på tidigare, riktigt lömska rävsmiderier som till och med kunde resultera i mord och detta inte alltför sällan giftmord. Inte ens en sann Borgia kunde känna sig riktigt säker då väl maktbegäret gjorde sig som allra mest påtagligt. Det låg konspirationer bakom det mesta, gifte man till exempel bort någon ur släkten var det alltid ett strategiskt val vem den utvalde maken/makan var, för på detta vis binda alliansband med fjärran regioners högtuppar och pampar. Jag ska abolut inte gå in på alla dessa familjers namn och band för det är jag helt enkelt alldeles för obevandrad i för att göra, jag skonar är därmed från detta. Jag tror nog dock att ni fattar poängen? Det stavas m-a-k-t-g-a-l-e-n.

Allt detta låter naturligvis väldigt spännande och dramatiskt, i vissa delar var det också det. Tyvärr tycker jag dock att, som jag också var inne på tidigare, att många delar kändes alldeles för lama. Potentialen fanns alltid där, helt klart, men den slarvades tyvärr många gånger bort. För att slå liv i alla dessa färgstarka karaktärer krävdes naturligtvis även riktigt starka skådespelare och även där tycker jag att serien ibland haltade något. Alla övertygade inte riktigt så pass mycket som jag önskade, vissa blev nästan teatralistiska och detta fenomen är något som jag personligen har mycket, mycket svårt för. Jag tycker dock att David Oakes som Juan Borgia fungerade rätt bra och Sean Harris som lönnmördaren Michelotto Corella var stundtals riktigt lysande, en karaktär och skådespelare med för den delen, som dessutom växte sig allt starkare ju längre serien pågick. Colm Feore som Rodrigo Borgias ärkerival Giuliano della Rovere åker också in på pluskontot och Jeremy Irons, vilken pondus! Jösses...

Ifall skaparna bakom denna serie gjorde någonting helt rätt var det tveklöst att rollsätta den fantastiske Jeremy Irons som påven Alexander VI, Rodrigo Borgia, själv. Han äger sönder serien fullständigt. Utan honom vet jag ärligt talat inte vad slutbetyget hade hamnat på, så pass mycket betyder nämligen hans briljanta insats. En liten kul grej, speciellt för oss svenskar, är att även två svenska skådespelare dyker, i olika tidsskeenden, upp i "The Borgias". Först ut var David Dencik ("Lasermannen") som gjorde rollen som kardinalen Orsini och i den tredje och dessvärre sista säsongen, dök Matias Varela ("Snabba Cash"-trilogin) upp som den fruktansvärda Kung Ferdinand II och jag måste säga att Varelas insats var riktigt stark.

"The Borgias" är ett samarbete mellan många länder, däribland Kanada, Island och Ungern, den är dessutom inspelad i Ungern. Nej, de är inte i Vatikanen på plats. Som vi tidigare fått erfara är det väldigt få som ges tillgång att filma där och jag tror ärligt talat inte att snubbarna där uppskattar "The Borgias" så där väldans mycket med tanke på dess innehåll. Det hela kändes dock ändå rätt passande, man fick verkligen känslan av att man befann sig i Vatikanen, vissa CGI-effekter över städer, gatumiljöer och så vidare kanske ibland var av det billigaste slaget, men i det stora hela tycker jag att själva utseendet på serien fungerade ganska bra.

Det blir ett medelbetyg till "The Borgias", serien är bra men den kunde ha varit bättre och jag hade gärna sett ett bättre slut. All kudos till Jeremy Irons dock.

"Are you so naive? I became Pope because it gave me access. It gave me power! Do you think I believe a single god-damned word of that ridiculous book? It's all lies and superstition. Just like every other religious tract written over the past ten thousand years." - Pope Alexander VI (Rodrigo Borgia)