The Irregulars 2021

Ett gäng föräldralösa ungdomar, Bea, Jessie, Billy och Spike i 1800-talets Londonslum, så kallade ”irregulars”, börjar lösa mysterier åt Dr. Watson och hans mystiske partner Mr. Holmes. Ungdomarna blir snabbt insyltade i något mycket farligt och illavarslande, som hotar att ödelägga hela världen.

 

Jag var först tveksam till att använda Sherlock Holmes som ett kuttersmycke i en ungdomshistoria, som egentligen inte handlar om honom. Men jag får erkänna att det faktiskt fungerar. Serieskaparen Tom Bidwell lyckas väl med att kombinera de två spåren, och han gör ett bra jobb med att bringa liv till detta parallella Sherlock-universum.

 

Visuellt är det otroligt fängslande, och det känns nästan som att bläddra i en bok och att låta sig bli uppslukad av det som däri berättas. Kulisserna är detaljrika, kostymerna vackra, och persongalleriet färgstarkt. Mörkret, dimman och det dova ljuset skapar en olycksbådande stämning som passar väl till den mytomspunna viktorianska eran som serien utspelar sig i.

 

Det bästa med detta är den lilla intressanta skaran unga karaktärer och den begåvade ensemblen som spelar dem. Thaddea Graham och Darci Shaw gör med stor övertygelse systrarna Bea och Jessie, som är de två centrala figurerna i gänget, men också i själva handlingen. Och framförallt Thaddea Graham är helt lysande. Hon har en stark utstrålning och en skärpa i både tal och uttryck, som kommer ta henne långt. Också de andra skådespelarna gör bra ifrån sig, unga som äldre, trots att de senare har väl platta roller att spela. Just Holmes (Henry Lloyd Hughes) och Watson (Royce Pierreson) hade jag velat se mer av, men får acceptera att deras syfte i detta är att figurera mer i periferin.

 

Även om mycket, utan tvekan, är bra, så spretar handlingen tyvärr väl ofta, och blir framförallt inledningsvis något svår att greppa. Det är helt enkelt för mycket som ska berättas och det tar tid innan de viktiga pusselbitarna börjar falla på plats. De åtta kapitlen är fristående och drivs framåt av separata mysterier. Samtliga har dock en röd tråd som löper igenom dem, och det är den röda tråden som jag hakar upp mitt engagemang på. Med tiden när jag lär känna karaktärerna och börjar ana hur allt hänger samman, blir allt mycket bättre, men också dystrare. Vilket jag gillar.

 

”The Irregulars” är en serie om det goda mot det onda, om vänskap och att hålla ihop i kampen. Men den handlar också om klasskillnader och rädsla för det annorlunda. Viktiga ämnen således, som passar perfekt för ungdomar runt 13-14 år och uppåt att ta del av. En del grepp i historien är bekanta från andra liknande produktioner som exempelvis ”Stranger Things”, ”The Umbrella Academy”, ”Locke and Key” med flera, men den lyckas trots det överraska här och var. Det är som sagt något svajigt i början, medan mycket klarnar med tiden, även om serien precis i slutet tappar lite luft igen. Jag väljer dock att bortse från detta, och ser istället med tillförsikt fram emot säsong två, som redan nu planeras.

 

Om du likt mig, uppskattar skräck, mysterier och övernaturliga historier med magi och diverse väsen, så ska du absolut ta och kolla in detta.