The Playlist 2022

Vi som har växt upp med virustäta Kazaa, LimeWire, Winamp och andra ytterst skakiga torrentklienter och musikspelare minns hur musikvärlden stod inför ett gigantiskt skifte.

 

I ena ringen stod de mäktiga, men gammalmodiga skivbolagen, och i andra hörnet fann vi de liberala, de aktiva piraterna, och helt enkelt resterande som tyckte att musik skulle vara fritt att avnjuta var man ville, och när man ville.

 

Serien “The Playlist” kallar sig själv en “fiktiv skildring”, men baserar sig på boken “Spotify inifrån” och tja, de verkliga personerna som är involverade. De sex avsnitten tar med oss på Spotifys resa från enkel start-up till fullskalig streamingjätte; berättat från olika synvinklar men också ur vitt skilda åsikter. Vi möter bland annat grundaren Daniel Ek (Edvin Endre, som definitivt har mamma Lenas ögon), skivbolagsfossilen Per Sundin (Ulf Stenberg), juristen Petra Larsson (Gizem Erdogan), samt att musikerna själva representeras av den kämpande låtskrivaren Bobbi T (Janice Kamya Kavander, som åtminstone jag skulle vilja ge ett skivkontrakt efter det här).

 

Att berätta Spotifys resa ur ett sorts antologiperspektiv - en bokstavlig spellista - är ingen dum idé. Regissören Per-Olav Sørensen (“Störst av allt”) skippar den helt igenom klassiska rags-to-riches-historien utan angriper stundtals exakt samma intrig och händelse från olika håll.

 

Ibland ger det ett djup till berättelsen, men ibland blir det lite kaka på kaka. Historierna varierar i kvalitet, där vissa delar är mer eller mindre intressanta. Att se en välbetald, men bakåtsträvande skivbolagschef kollidera med illegala piratklienter är betydligt mer intressant och relevant än att följa den unga kodaren som har tjall på linjen med sin tjej för att han jobbar för långa dagar.

 

Ett mörkt moln som låg till grund för hela initiativet Spotify stavas återkommande till olagliga piratkopior, och därmed främst hemsidan The Pirate Bay. Det känns faktiskt som igår som den ytterst fascinerande inblicken “TPB AFK - The Pirate Bay Away From Keyboard” släpptes; en dokumentär som belyste den otroliga tech-skillnaden mellan yngre och äldre generationer. I vår Spotify-berättelse gestaltas Peter Sunde av Valter Skarsgård, vilket av någon anledning känns som en ren självklarhet. Skarsgårds Sunde får dock (precis som sin riktiga motpart?) lite för lite strålkastarljus och jag kommer på mig själv att önska mig en spin-off av denna serie med just Skarsgård som Sunde.

 

På Spotifys kontor fortlöper en kamp emot klockan ifall idésprutorna ska lyckas med sin bedrift att få fatt i dyra musikrättigheter, ordna fram snabba laddtider och den ack så viktiga aspekten - tjäna pengar. Musikbolagen stavas i mångt och mycket USA, vilket gör att vi efter en stund in i serien känner att de amerikanska influenserna kommer smygande. Det ter sig alltid lite lite löjligt att ställa småstel svengelsk stil mot amerikansk smörig “smoothness”, och det blir lite väl mycket då och då. Vi fattar att musikbranschen är läskig - men vi behöver faktiskt inte se ännu ett allvarsamt mötesrum med bistra och elaka amerikaner.

 

I de avslutande avsnitten går vi in i ett annat skede, där vi ställs ansikte mot ansikte med den riktiga delen av musikbranschen - artisterna. Här förändras tonen till något betydligt mer seriöst; det som initierades som en enkel, men smart marknadsföringidé och ett race gentemot konkurrenter - här finns det faktiskt många parter som totalt snuvas på konfekten. Den här delen av historien ska främst utspela sig år 2024, många år efter lanseringen, men det är faktiskt en fråga väl värd att ta tag i och debattera redan idag - vem är det egentligen som tjänar pengar på den streamade musiken?

 

“The Playlist” är inte riktigt en svensk “The Social Network”, även om den säkert gärna vill det. Ja, det springs på skrivbord à la “Wolf of Wall Street” och det bjuds på ett och annat heureka-moment som ibland känns lite väl krystat. Men tack vare att den faktiskt lyfter berättelsen från olika vinklar samt slutligen ur ett relevant idag-perspektiv så får den även lite stuns under fötterna.

 

Precis som några av karaktärerna väser “men så här gick det väl inte till” så belyser den det uppenbara - hela serien är faktiskt en slags egen tolkning av samtidens kluvna inställning till frihet. Precis som alla de perspektiv vi får titta genom kan Spotify ses som en framgångssaga, men likväl som en framtidsdystopi.