Supersugen 2007

Hollywoods nya succékomiker, Seth Rogen ("På smällen", "The 40 Year-Old Virgin"), är tillbaka, denna gång både som manusförfattare och i en biroll som vrickad polis. Tillsammans med Evan Goldberg har Rogen skrivit en skruvad, halvt självbiografisk komedi om två highschool killars hopplösa försök att bli av med oskulden.

Seth är den grova, osmidiga killen som bara tänker på sex, Evan är i mycket hans totala motsats, han litar på kärlek och blixtar från klar himmel. Under ett svagt ögonblick lovar de två vännerna att ordna fram alkohol till några tjejer som ordnar en fest (givetvis får de inte själva köpa detta lagligt). Seth och Evan ser det som en sista utväg att få till det innan sommaren tar slut, och det oundvikliga sätter in – college. På college bör man vara rutinerad.

Omaka par brukar fungera bra på bioduken. Och det gör det onekligen även i "Supersugen", Jonah Hill (i rollen som Seth) och Michael Cera (som Evan) är något av uppenbarelser. Givetvis påminner både karaktärerna och filmen om tidigare "American Pie" och "Dazed & Confused", men spelstilen är än mer naturtrogen. De är nervösa när de talar med tjejer eller försöker köpa sprit med falskleg. Ingen tvekan om det. Och det kan faktiskt, tro det eller ej, bli ganska jobbigt. Vissa gånger är det nästan olidligt att tvingas genomlida Seth och Evans plumpa försök till konversationer. Men det är också stundtals fruktansvärt roligt. Det är rappt och faktiskt ganska smart.

Det dräller av små, korta tystnader som förhöjer ett skeende eller en kommentar (vilka i och för sig ofta är extremt barnsliga). Otaliga är också de intelligenta referenser som blinkar åt modern film och litteratur. Det är uppskattat, men knappast nödvändigt för filmens målgrupp.Underbältet humorn är givetvis standard, men det slinker även in en del nöjsam fysisk humor, men "Supersugen" förvandlas oturligen nog till en relativt simpel förväxlingskomedi. De väldigt udda situationerna som uppstår mot slutet blir nästan som en uppvisning i hur mycket sjukt som kan hända på en gång. Som så många gånger förr i denna typ av film, kan det kännas att finalen borde ha taggats ner en aning. Allting behöver inte hända på samma gång, bara det som är genuint roligt.  

"Supersugen" är de våldsamma överdrifternas film. Situationerna är bisarra (ta bara exemplet att man driver med poliser som är out there) och inte speciellt knutna till det realistiska skådespeleriet. Men visst, det är svårt att inte dra på smilbanden. Kan hända blir det lite för enkelspårigt. Och ska man vara ärlig, så måste man titta extra noga och extra länge för att kunna utläsa någon djupare mening kring unga mäns relationer. Men det är absolut en trivsam stund i biofåtöljen, men supersugen? Det blir man nog inte.