Vi bestämmer oss för att se samma film, var för sig, men vi snackar om det före, under (?!), och efter, här i denna tråd ;)
Kanske blir det en film vi ser om, eller nåt vi ser för första gången... vi håller oss för enkelhetens skull till lite kändare filmer som går på tv framöver och som många kanske redan har på dvd eller dylikt.
Några förslag för omgång 1:
fredagen den 23 januari går t ex speed och lammen tystnar på tv 4.
lördagen den 24 januari går t ex hurt locker på svt1, wall street 2 på tv3, farliga kurvor! på tv6, die hard hämningslöst på tv6, repo men på tv6.
söndagen den 25e januari går die another day på tv4
Det kanske finns andra förslag som är bättre men dom flesta får väl in dom här kanalerna och det blir lättare att titta och snacka om en film runt helgen då folk kanske inte har lika mkt tid på vardagarna
kihachi okamotos kiru (kill!) 1968
länk till filmen
länk till filmen
Har The Sword of Doom på datorn men har inte sett den än. Gillar sådana här filmer, Nakadai är en favorit.
nakadai är grym och en favorit även hos mig, finns det någon med en tyngre track record vad gäller film?
spara på sword of doom till efter kill! tycker jag.
kill! misstänker jag är en lättviktare (mer av en actionkomedi om jag fattat det rätt) jämfört med sword of doom.
spara på sword of doom till efter kill! tycker jag.
kill! misstänker jag är en lättviktare (mer av en actionkomedi om jag fattat det rätt) jämfört med sword of doom.
Jo, det blir nog att man ser Sword of Doom efter Kill! Ett roligt val!
812 inlägg
Kul! Hoppas på att det blir den bästa hittills! :D
Också stort fan av den här typen av Japansk film, känns lovande.
kiru var bra men helt utan den tyngd som sword of doom har men så är den här också rätt och slätt en actionkomedi,
men det är en asiatisk sådan så här sparas inte på krutet. storyn är komplex och välspelad av skådisarna med extra plus
för vackert foto/scenografi med en underbar detaljrikedom.
men solen är inte utan fläckar, jag har sett rätt mycket asiatisk film så jag har med tiden lärt mig att gilla (och stå ut med)
mycket konstigheter i det japanska etc. kynnet, men den här filmen har ett gapande och skrikande som blev jäkligt irriterande +
att storyn som jag gillar för dess komplexitet trots allt blev i snårigaste laget då och då och värst var att jag tycker okamoto snurrade den
ett varv för mycket.
betyg: bra (64/100)
men det är en asiatisk sådan så här sparas inte på krutet. storyn är komplex och välspelad av skådisarna med extra plus
för vackert foto/scenografi med en underbar detaljrikedom.
men solen är inte utan fläckar, jag har sett rätt mycket asiatisk film så jag har med tiden lärt mig att gilla (och stå ut med)
mycket konstigheter i det japanska etc. kynnet, men den här filmen har ett gapande och skrikande som blev jäkligt irriterande +
att storyn som jag gillar för dess komplexitet trots allt blev i snårigaste laget då och då och värst var att jag tycker okamoto snurrade den
ett varv för mycket.
betyg: bra (64/100)
Mina 2:or börjar bli tjatiga, så säg. Samurajfilmer generellt är inte min gebit. Tycker ofta dom har vaga karaktärer, med överdrivna skådespelarprestationer som gestaltar dom. Märks tydligt att samurajfilmer är föregångare till actionfilmen - i japansk tradition läggs dock mycket kraft på samurajkollektiv, och mindre på att kultförklara en enskild hjälte. Likt som jag vanligen har svårt att relatera till det som sker i en actionfilm, har jag svårt att relatera till det som sker i samurajfilm. Är distanserad ifrån såväl karaktärer, som plot. Kanske beror mitt mediokra tycke om filmen på mina svårigheter med genren, vilket gör att jag missar många välgjorda komponenter. Kan i alla fall säga att jag uppskattade det estetiska med den.
Då är det jag som ska välja till nästa vecka. Återkommer på söndag med vilken film jag väljer. Kan säga att jag kommer gå något utanför boxen och välja en film jag själv redan har sett, detta för att garantera att jag inte väljer en dålig film åt er...
Då är det jag som ska välja till nästa vecka. Återkommer på söndag med vilken film jag väljer. Kan säga att jag kommer gå något utanför boxen och välja en film jag själv redan har sett, detta för att garantera att jag inte väljer en dålig film åt er...
Nu har jag också sett Kiru! Är ett stort fan av samurajfilmer (mest Kurosawa), men som Luca Canali skriver ovan så är storyn alldeles för komplex och det blir lite svårt att hänga med i svängarna. Detta är min största negativa synpunkt på filmen. Actionbitarna är sådär, man känner sig som AntonKane säger ganska distanserad från karaktärerna och insatserna blir inte lika höga. Fanns dock en eller två härliga effekter där fingrar och armar flyger hejvilt, sånt är alltid trevligt. Ett extra plus till Masaru Sato som har gjort musiken! Tyckte den var rätt schysst och jazzig.
En helt okej film, blev ganska besviken, hade högre förhoppningar. En 2.a till denna också! Hittills alltså,
1. Straight Time - 3/5
2. Mister Lonley - 2/5
3. Kiru - 2/5
4. Local Hero - 2/5
5. Zigenarnas Tid - 2/5
6. State of Siege - 2/5
En helt okej film, blev ganska besviken, hade högre förhoppningar. En 2.a till denna också! Hittills alltså,
1. Straight Time - 3/5
2. Mister Lonley - 2/5
3. Kiru - 2/5
4. Local Hero - 2/5
5. Zigenarnas Tid - 2/5
6. State of Siege - 2/5
Jag tyckte Kill! var ganska bra faktiskt. Håller med er att storyn blev en aning rörig där i början, men sedan så tycker jag det redde ut sig. Berättelsen känns dock lite haltande ibland och speltiden är lite för lång tycker jag. Men annars var det en ganska charmig film, med en hel del charmiga karaktärer. Jag älskar att de här filmerna vågar visa lite action, det är ju underbart att se blodiga avkapade händer komma flygande. Fotot var också väldigt bra och tillsammans med en hel del fina miljöer som jag faktiskt inte förväntade mig. 3/5
Som jag skrev ville jag garantera en bra/icke-medioker film, därför väljer jag en som jag redan har sett. En film som gjorde stort intryck på mig, tror dock inte jag kommer se den nu, då jag såg den för bara några månader sedan. Men skriver en liten analys om den senare. Hoppas att ni kommer uppskatta den lika mycket som jag gjorde.
Film - Trust
Regissör - Hal Hartley
Genres - Drama, romantik, komedi
Film - Trust
Regissör - Hal Hartley
Genres - Drama, romantik, komedi
också denna film har jag sett sen tidigare....
bra film! jag minns inte mitt betyg nu, får kolla upp det men gissar på 4 till 4+
rip adrienne shelly
efter kollat excelarket ;)
betyg: mycket bra (74/100)= rak fyra
bra film! jag minns inte mitt betyg nu, får kolla upp det men gissar på 4 till 4+
rip adrienne shelly
efter kollat excelarket ;)
betyg: mycket bra (74/100)= rak fyra
haha vilka jävla filmer ni väljer. jag orkade inte ens se klart trailern till trust, och då är filmen nära 2 timmar lång.
Hade du betygsatt filmer här på MZ, hade jag kunnat valt något annat som du inte hade sett. :)
kommer aldrig att ske... löjligt kass filmdatabas här på mz.
Det är något visst med amerikanska independentfilmer ifrån 80 och 1990-talet (Så som Stranger than paradise, Mystery train, Buffalo 66 mm.). Dom vågar ofta ta ut svängningar gällande estetiska och tekniska komponenter, samt skildrar ofta ett kommersiellt samhälle, med karaktärer utsvultna på djupare värden...
Här följer vi den tonåriga Maria som blir gravid och där med slutar skolan. Ingen i hennes närhet tar det dock så bra – hennes far avlider i en hjärtinfarkt, hennes mor begär att hon ska ta hand om henne då hon anser att dottern är orsaken till hennes makes död, samt hennes pojkvän lämnar henne. Den enda som erbjuder hoppfullhet är en märklig man hon träffat vid namn Matthew.
Filmen tar tempen på det amerikanska samhället som har kvar sin konservativa form, men som dock är helt urkalkad på värden – barn ses enbart som hinder för karriären, som där med måste aborteras, familjen ses enbart som en funktion där maken och barnen ska försörja modern. Mitt i denna nihilism står dom två mycket sympatiska karaktärerna Maria och Matthew. Det är sällan jag berörs av kärleksrelationer i filmer, men den här är otroligt drabbade på alla sätt.
Älskar även dess originella klippning, samt dess lyssnade plantering.
Det finns mycket mer att säga och mycket tematik att analysera, tycker även filmen är mycket rolig och gillar hur den klara av att bryta emot sina egna naturrealistiska konventioner, utan att det förstör den realistiska illusionen. Anser detta vara Hal Hartleys magnum opus, som genomsyras av hans cyniska, men ändock varma syn på tillvaron.
Här följer vi den tonåriga Maria som blir gravid och där med slutar skolan. Ingen i hennes närhet tar det dock så bra – hennes far avlider i en hjärtinfarkt, hennes mor begär att hon ska ta hand om henne då hon anser att dottern är orsaken till hennes makes död, samt hennes pojkvän lämnar henne. Den enda som erbjuder hoppfullhet är en märklig man hon träffat vid namn Matthew.
Filmen tar tempen på det amerikanska samhället som har kvar sin konservativa form, men som dock är helt urkalkad på värden – barn ses enbart som hinder för karriären, som där med måste aborteras, familjen ses enbart som en funktion där maken och barnen ska försörja modern. Mitt i denna nihilism står dom två mycket sympatiska karaktärerna Maria och Matthew. Det är sällan jag berörs av kärleksrelationer i filmer, men den här är otroligt drabbade på alla sätt.
Älskar även dess originella klippning, samt dess lyssnade plantering.
Det finns mycket mer att säga och mycket tematik att analysera, tycker även filmen är mycket rolig och gillar hur den klara av att bryta emot sina egna naturrealistiska konventioner, utan att det förstör den realistiska illusionen. Anser detta vara Hal Hartleys magnum opus, som genomsyras av hans cyniska, men ändock varma syn på tillvaron.
Hur går det för er andra med filmtittandet? Danne, Streetnicke, Anton, Hasie?
Jag har ingen ro just nu att titta på film. Mycket i skolan just nu. Men jag ska se på filmerna!