Vi bestämmer oss för att se samma film, var för sig, men vi snackar om det före, under (?!), och efter, här i denna tråd ;)
Kanske blir det en film vi ser om, eller nåt vi ser för första gången... vi håller oss för enkelhetens skull till lite kändare filmer som går på tv framöver och som många kanske redan har på dvd eller dylikt.
Några förslag för omgång 1:
fredagen den 23 januari går t ex speed och lammen tystnar på tv 4.
lördagen den 24 januari går t ex hurt locker på svt1, wall street 2 på tv3, farliga kurvor! på tv6, die hard hämningslöst på tv6, repo men på tv6.
söndagen den 25e januari går die another day på tv4
Det kanske finns andra förslag som är bättre men dom flesta får väl in dom här kanalerna och det blir lättare att titta och snacka om en film runt helgen då folk kanske inte har lika mkt tid på vardagarna
Det är ju om dem ska se annars är det väl bara att köra på.
jag ska inte se den, och eftersom anton väljer film ska jag se något helt annat nästa vecka.
Om man inte ser andras filmer så tycker jag man inte ska få välja själv. Förstör ju poängen med tråden. Självklart kan man ju missa någon gång. Men om man skiter i och se alla andras för att sen komma och välja vad andra ska se....---> Douchebag. Men så tycker jag.
Kan bara instämma. Är man med så bör man vara med hela vägen.
Du får gärna vara med Bonk, bara att sätta igång Straight Time. :)
Då presenterar jag nästa film. Känner att den här kan vara hur dålig eller hur bra som helst - bör ge underlag för lite diskussion och förhoppningsvis spridda åsikter och betyg.
2.
Mister Lonely (2007)
Regissör: Harmony Korine
Genre: Drama, komedi
Handlar om en ung man som imiterar Michael Jackson som träffar en kvinna som imiterar Marilyn Monroe, som bjuder med honom till en ö i Skottland där hon bor tillsammans med imitatörer av Charlie Chaplin m.fl.
Inte så haj på Harmony Korine förutom Spring Breakers som jag gillade väldigt mycket. Ingen av er andra hade betygsatt denna så... ja, vad tror ni?
2.
Mister Lonely (2007)
Regissör: Harmony Korine
Genre: Drama, komedi
Handlar om en ung man som imiterar Michael Jackson som träffar en kvinna som imiterar Marilyn Monroe, som bjuder med honom till en ö i Skottland där hon bor tillsammans med imitatörer av Charlie Chaplin m.fl.
Inte så haj på Harmony Korine förutom Spring Breakers som jag gillade väldigt mycket. Ingen av er andra hade betygsatt denna så... ja, vad tror ni?
Haha, låter lite kul. Inte sett den innan. Hatade dock Spring Breakers, så vi får se!
Mister Lonely alltså... Ja Korine är ju egensinnig. Spring Breakers är en stor favorit men Trash Humpers är bara grotesk. Gummo är också grotesk men på rätt sätt, vi får se hur denna passar in i mängden. Man kan ju hoppas på en "ny" Spring Breakers.
Kan bli intressant, låter galet. Gillade dock inte Spring Breakers alls, tyckte den var spretig, konstigt klippt och tjatig, var väl bara James Franco som var lite småskön i den.
Harmony Korine är filmens motsvarighet till punk. Vad gäller klippningen i spring breakers så kallar Harmony det för micro-scener. Där tanken är genom att låta tiden hoppa vilt fram och tillbaka, låta upprepningar vara tillåtna och låta bilderna attackera sin tittare från alla håll. Frammana det drömska. Eller som Harmony själv uttryckte det i en intervju om Spring Breakers, "Jag vill att filmen skall vara en fysiologisk upplevelse, som en bubblande gryta eller en kemisk reaktion, likt ett frenetiskt drogrus tills filmen går under huden på tittaren"
Jag är ju extremt svag för Harmony, hans ojämnhet till trots. Men det han står för som filmskapare är något unikt. Och han vågar ta saker hela vägen och göra det på sitt sätt. Werner Herzog är också hans största hjälte(även Harmony som skrivit ledorden/introduktionen i werner Herzog biografin) Så ska bli kul att se hur han använder honom i filmen. Bra val Anton.
Harmony är ju även en person som kanske ägnade sig lite mer åt droger i större utsträckning när han var yngre, vilket också ledde till att han än idag är den enda gäst som blivit ratad från Letterman. Denna fantastiskt roliga intervju kan kanske lämna vissa ledtrådar till varför. Som en liten försmak(kvaliten är genomrutten dock) Korine på Letterman
Jag är ju extremt svag för Harmony, hans ojämnhet till trots. Men det han står för som filmskapare är något unikt. Och han vågar ta saker hela vägen och göra det på sitt sätt. Werner Herzog är också hans största hjälte(även Harmony som skrivit ledorden/introduktionen i werner Herzog biografin) Så ska bli kul att se hur han använder honom i filmen. Bra val Anton.
Harmony är ju även en person som kanske ägnade sig lite mer åt droger i större utsträckning när han var yngre, vilket också ledde till att han än idag är den enda gäst som blivit ratad från Letterman. Denna fantastiskt roliga intervju kan kanske lämna vissa ledtrådar till varför. Som en liten försmak(kvaliten är genomrutten dock) Korine på Letterman
Mycket intressant val, låter helt som en film i min smak.
Ja, det är verkligen ett mycket intressant val :)
jag hittar ingen stream till filmen och kanske lika bra det,
är inte så sugen på arty-farty grejer för dagen.
är inte så sugen på arty-farty grejer för dagen.
Så har man sett Mister Lonely. Då jag är såpass tidigt ute så går jag inte in på några spoilers nu i min utläggning utan väntar in tills fler har sett och skrivit om den.
Harmony Korine var 19 år när han skrev manuset till Kids, han var 23 när han skrev och regisserade Gummo. Bara något år efter hann han även med att släppa två böcker(A carckup at the race riots, Pass the bitch chicken) Regissera musikvideos för blandannat Sonic Youth, skriva låtar till Björk. Och blev hyllad av Regissörer som Lars Von Trier, Gus Van Sant och Werner Herzog. Under denna tid var han även i ett ganska så spektakulärt och mytomspunnet förhållande med modellen och skådespelerskan Chloe Sevigny och Harmony blev lite av en posterboy för 90’s COOL. Man kan ha förståelse för att det kan vara ganska svårt att stå kvar med två fötter på jorden i allt detta så tidigt i livet. Och det var någonstans där som Korine försvann i en drogdimma bestående av crack, metadon och heroin. Förhållandet sprack, filmerna blev sämre mottagna och han brände ner två av sina hus. Efter det lämnade han landet, sina vänner, sin familj och försvann i någon tillfällig exil. 7 år hinner passera utan att Harmony varken skriver eller regisserar något mera, han är nu 35 och fri från drogerna. Året är 2007 och han släpper vad som på många sätt kan beskrivas som hans mest personliga film Mister Lonely. För det är denna obeskrivbara flykt och ensamhet han gång på gång försöker sätta ord på under filmens gång och han gör det på sitt sedvanliga sätt med sin personliga estetik, vivid images och empty structure. Skulle man plocka ut specifika scener ur Harmonys verk så är det inget snack om att han flyger högt det uppe med de bästa av de bästa inom mediet men för mig personligen är det istället många gånger helheten som brister. Jag skulle inte säga att det känns tunt lika mycket som det snarare kan kännas osammanhängande. Och då tänker jag främst på scenföljd samt karaktärsutveckling. Likt förbannat är det en känsla han lyckas vidhålla som aldrig brister och som fångar mig gång på gång i hans filmer. Den där känslan som stannar kvar efter filmen slutat. Som Thåström skrev ”Jag vet att jag gjort mig skyldig till under många herrans år, att försökt slippa va med mig själv” Och precis samma känsla lämnar Mister Lonely mig med. Såg en recension som kallade Mister Lonely för en sofistikerad meditation om kändisskap, agerande, gemenskap och fri kärlek. Ett gråtande hjärta på duken. Och även om det i viss mån kan vara bakfyllan i mig som pratar idag, så tror jag ändå att Mister lonely är en film som förtjänade en bredare publik när den kom, en film som kan uppskattas av många. Då så många utav oss kan känna igen oss i känslan av utanförskap, mani, ensamhet och längtan efter gemenskap. Det är en svårbedömd film på många sätt och jag skulle ha full förståelse för dem som hatar den men för mig personligen trivs jag i den här skuggvärlden han målar upp och den bubblan lär inte ”the real world” sticka hål på än på ett tag. Mister Lonley får en svag 4 av 5 möjliga. Håller fortfarande Gummo och Spring Breakers högre, då de så kallade farliga världarna lockar mig än mer och ser fram emot han kommande "The Trap" 2017 med blandannat Al Pacino, James Franco, Benicio Del Toro och Robert Pattison i rollistan.
Mister Lonely var som så mycket annat av Harmony Korine en klart sevärd film med mycket intressant stoft att dissekera och diskutera oavsett om man tillhör hyllningskören eller hatarna.
Harmony Korine var 19 år när han skrev manuset till Kids, han var 23 när han skrev och regisserade Gummo. Bara något år efter hann han även med att släppa två böcker(A carckup at the race riots, Pass the bitch chicken) Regissera musikvideos för blandannat Sonic Youth, skriva låtar till Björk. Och blev hyllad av Regissörer som Lars Von Trier, Gus Van Sant och Werner Herzog. Under denna tid var han även i ett ganska så spektakulärt och mytomspunnet förhållande med modellen och skådespelerskan Chloe Sevigny och Harmony blev lite av en posterboy för 90’s COOL. Man kan ha förståelse för att det kan vara ganska svårt att stå kvar med två fötter på jorden i allt detta så tidigt i livet. Och det var någonstans där som Korine försvann i en drogdimma bestående av crack, metadon och heroin. Förhållandet sprack, filmerna blev sämre mottagna och han brände ner två av sina hus. Efter det lämnade han landet, sina vänner, sin familj och försvann i någon tillfällig exil. 7 år hinner passera utan att Harmony varken skriver eller regisserar något mera, han är nu 35 och fri från drogerna. Året är 2007 och han släpper vad som på många sätt kan beskrivas som hans mest personliga film Mister Lonely. För det är denna obeskrivbara flykt och ensamhet han gång på gång försöker sätta ord på under filmens gång och han gör det på sitt sedvanliga sätt med sin personliga estetik, vivid images och empty structure. Skulle man plocka ut specifika scener ur Harmonys verk så är det inget snack om att han flyger högt det uppe med de bästa av de bästa inom mediet men för mig personligen är det istället många gånger helheten som brister. Jag skulle inte säga att det känns tunt lika mycket som det snarare kan kännas osammanhängande. Och då tänker jag främst på scenföljd samt karaktärsutveckling. Likt förbannat är det en känsla han lyckas vidhålla som aldrig brister och som fångar mig gång på gång i hans filmer. Den där känslan som stannar kvar efter filmen slutat. Som Thåström skrev ”Jag vet att jag gjort mig skyldig till under många herrans år, att försökt slippa va med mig själv” Och precis samma känsla lämnar Mister Lonely mig med. Såg en recension som kallade Mister Lonely för en sofistikerad meditation om kändisskap, agerande, gemenskap och fri kärlek. Ett gråtande hjärta på duken. Och även om det i viss mån kan vara bakfyllan i mig som pratar idag, så tror jag ändå att Mister lonely är en film som förtjänade en bredare publik när den kom, en film som kan uppskattas av många. Då så många utav oss kan känna igen oss i känslan av utanförskap, mani, ensamhet och längtan efter gemenskap. Det är en svårbedömd film på många sätt och jag skulle ha full förståelse för dem som hatar den men för mig personligen trivs jag i den här skuggvärlden han målar upp och den bubblan lär inte ”the real world” sticka hål på än på ett tag. Mister Lonley får en svag 4 av 5 möjliga. Håller fortfarande Gummo och Spring Breakers högre, då de så kallade farliga världarna lockar mig än mer och ser fram emot han kommande "The Trap" 2017 med blandannat Al Pacino, James Franco, Benicio Del Toro och Robert Pattison i rollistan.
Mister Lonely var som så mycket annat av Harmony Korine en klart sevärd film med mycket intressant stoft att dissekera och diskutera oavsett om man tillhör hyllningskören eller hatarna.
Jag beslöt mig för att hälla cider i macbooken igår kväll, så nu är den inte så villig att visa film för mig längre. Skall försöka åtgärda detta så snart som möjligt, av många skäl, men framförallt för att se MISTER LONELY!!!!!!!
Nejfan! Jag gjorde samma sak med min förra macbook air dock hade jag turen att ha drulle i min hemfsörsäkring :D
kolla film på en macbook låter som något som verkligen maxar filmupplevelsen