På rekordtid blev Sebastian Ingrosso, Steve Angello och Axel "Axwell" Hedfors housetrion som hela världen talade om. Lika snabbt som de kom bestämde sig killarna för att lägga ner projektet Swedish House Mafia. Christian Larson följde med på resan som skulle bli deras sista. För MovieZine.se berättar han om hur han kom i kontakt med gruppen för första gången, och om deras beslut var det rätta.
Du har precis varit och presenterat "Leave the World Behind" på världspremiären på SXSW. Hur kändes det?
- Det kändes rätt att visa en musikdokumentär på en festival som står mycket för musik, film och interactive. Det är ju gruppens grej liksom. Och det känns som att Swedish House Mafia alltid har strävat efter att vara musik, film och interacive. På det sättet kändes det extremt rätt och det var väldigt kul att festivalen antog filmen.
2010 kom "Take One" som visade upp Swedish House Mafias genombrott. Hur kommer det sig att du överhuvudtaget fick göra den dokumentären?
- Det började med att jag introducerades för elektronisk musik och åkte ned till Ibiza och fick höra talas om dem. Sedan fick jag träffa dem via en kompis kompis kompis, och då hade Sebastian Ingrosso redan börjat filma lite med handkamera, för de var redan då ute och spelade i världen. Det kändes där och då som att den här musiken skulle växa, och jag var nästan säker på att det skulle bli stort. När jag träffade dem upptäckte jag att de var sådana jäkla bra personligheter och skiljde sig väldigt mycket från alla andra DJ:s som gömmer sig bakom logotyper och annat grafiskt. De här killarna stack ut så himla mycket. Då kände jag att om det här nu blir något stort så hade det varit fantastiskt att vara med och filma medan det händer. Efter att vi börjat testa lite med Youtube-klipp märkte vi att det fanns ett sug att få se sådana här typer av artister jobba, resa och leva. Då föreslog jag att vi skulle göra en dokumentärfilm.
För mig känns det som att "Leave the World Behind" handlar om att avsluta på topp och att avsluta överhuvudtaget. Visste du när idén för dokumentären tog form att det skulle vara i fokus?
- Nej, det visste jag inte. Men redan när vi började filma så hade de bestämt sig för att sluta. Upprinnelsen till "Leave the World Behind" var att de ringde mig och sade att de skulle splittras och dra på en stor sista turné, och undrade om jag skulle med och filma igen. "Take One" handlade ju om början, och då var det himla kul att jag skulle få göra någonting om slutet också. Men riktigt vad det skulle bli visste jag inte förrän vi hade börjat filma.
Min första tanke när jag såg filmen var att den kändes oerhört mycket mer påkostad än "Take One". Var det en självklarhet när du fick det där samtalet att göra en så stor produktion?
- Det är roligt att du säger att den såg mer påkostad ut, men egentligen var det mest jag som filmade med en handkamera, och ljudet gjorde jag själv. Så egentligen var det väldigt enkelt. Sedan har vi kompletterat med några liveshower som vi filmade med väldigt många kameror, och då var det just den första showen i Stockholm och den sista i Miami. I övrigt var det enkelt, men det är skönt att det ser ut och låter dyrt.
Det finns en del intriger mellan gruppmedlemmarna i "Leave the World Behind". Var det svårt att avgöra hur personligt det skulle bli?
- Nej, det blev inte riktigt så. Jag filmar ofta med tekniken av att bara vara där i rummet, man brukar kalla det traditionellt sätt för "cinema verité", att man försöker smälta in och vara en fluga på väggen. Det blev lite vad det blev. Det har nog också lite med att göra att vi gjorde "Take One", för då vande de sig med att den där kameran alltid var där. De blev ganska naturliga med det. Så när vi gjorde den här filmen kändes det mer som att de öppnade sig för kameran, nästan mer än vad de gjorde för varandra.
Alla har en åsikt om grupper som tackar för sig och lägger hatten på hyllan. Vad tycker du själv om Swedish House Mafias beslut att lägga av?
- Det var helt rätt beslut. Jag har stor respekt för att de gjorde det. Precis som de säger i filmen, det var ett projekt utan plan, det var fansen som gjorde att det växte så snabbt. Sedan var de ju lite trötta på det. Och de var väldigt ärliga till den energin. En annan variant hade varit att tjäna massa pengar och fortsatt köra, men det gjorde de inte. Istället erkände de att de inte hade energin längre, och avslutade medan de var på topp. Det tycker jag var väldigt moget. Mer moget än mycket annat de beslutat sig för. (skratt)
Du har gjort en del musikvideor, först med Jonas Åkerlund och sedan även själv. Bland annat vann du en Grammis för den filmiska musikvideon till Sigur Ros "Valtari". Finns det planer på att regissera långfilm?
- Ja, absolut, jag håller på att försöka utveckla mitt första långfilmsprojekt nu. Jag har en väldigt stor respekt för den grejen, men jag hoppas att jag har ett första projekt igång inom något år.
Dokumentären "Leave the World Behind" visas på bio under en enda dag, måndagen 17 mars.
