Robert Downey Jr. och Benedict Cumberbatch har båda på senare tid axlat den ikoniska rollen som Sherlock Holmes. Näst på tur står en av världens största komediskådisar, i en tolkning olik något annat vi sett tidigare. På plats i London, mitt under pågående inspelning av ”Holmes & Watson", fick MovieZines Poya Salari en pratstund med stjärnan Will Ferrell.
Hur ser din tolkning ut av den här ikoniska karaktären? Hur kommer Sherlock Holmes att presenteras i den här filmen?
- Rent generellt, och då tänker jag på allt i filmen... att göra en film med Holmes och Watson efter att det har gjorts så många gånger och att göra det i ett komediformat, det gav oss friheten att ta vilken väg som helst och in i det oväntade.
- Gällande karaktären, så är allt väldigt troget till perioden och troget till vad man förväntar sig med dessa två karaktärer när de ska lösa ett mysterium. Men samtidigt så är allting en liten del uppumpat, och när jag diskuterade med Etan Cohen (regissören) så älskade vi båda idén av att på något sätt härma Jeremy Brett-versionen av Sherlock Holmes. Han var väldigt uppumpad. Han var en fantastisk skådespelare och riktigt bra som Holmes, men han kunde i en scen helt plötsligt skrika ut allt vad han hade. Det är ett exempel på hur vi tänkte, så fort vi får tillfället att göra något löjligt så gör vi det. Det är syftet med den här filmen.
- Men gällande de två huvudkaraktärerna så är filmen faktiskt berättad mer ur Watsons perspektiv. Man är alltid så fokuserad på Sherlock, men om du läser böckerna så är han väldigt arrogant. Han är inte det med flit, utan det är för att han är ett geni. Så vi tänkte, låt oss utforska Watson lite, hur känner han? Han är får alltid en massa att göra och ändå accepterar han det. Han är en superhjälte. Han skyddar Sherlock konstant, både fysiskt, psykiskt och verbalt. Han är alltid lojal till Sherlock för att han vet vilket geni han är. Så ja, det är två riktigt roliga sidor av filmen.
Så man gillar alltså Watson mer än Sherlock?
- Till en början så… Vi tänkte på att karaktärisera honom som Spock från Star Trek. Man kan komma in i ett rum och känna ”Gud, vilken skitstövel Spock är”. Men det är han inte, han är bara logisk och för honom så konstaterar han bara fakta. Vissa gillar inte att höra det, och Sherlocks inställning är ”jag försöker inte vara elak, jag berättar bara sanningen”. Men ja, Watson är älskvärd.
Hur har det gått med den brittiska brytningen?
- Det har varit utmanande. Vi kommer undan med lite med tanke på att det är en komedi och en amerikansk film. Men samtidigt så är det viktigt för oss att ryggraden av allt är väldigt äkta och trogen till tidsperioden, kostymerna och så vidare. Det är därför vi spelar in här i London, vart du än riktar kameran så är det bara fantastiskt. Men ja, vi gör definitivt brittiska brytningar och vi jobbar hårt med att få till dem på ett bra sätt.
Hur var det att återförenas med John C. Reilly?
- Om någon gav mig ett kontrakt och sa ”från och med nu, så gör du en film med John vartannat år och du får inte jobba på några andra projekt”, så hade jag skrivit under direkt. Det hade varit riktigt kul att vara den moderna versionen av Hope och Crosby, och bara göra roadmovies.
- Det var underbart att ”get back in the saddle” som John säger. Vi har en unik kemi, som vi alltid haft ända sen vi träffades för första gången. Med den här filmen var det lite annorlunda. Vi gör våra brytningar och hela köret, så vi undrade ”hur mycket kan vi improvisera egentligen? och fortfarande hålla oss trogna till tidsperioden”. Det finns stunder där det bara inte funkar, men samtidigt har vi upptäckt nya saker och i slutändan faller vi alltid tillbaka på våran vänskap. Men John är en av dem där få personerna som är en lika talangfull komiker som han är en dramatisk skådespelare.
När upptäckte du att du var bra på komedi?
- När jag var fyra år (skratt). Nej, men jag gillade att få mina vänner att skratta som barn. Jag lärde mig i en tidig ålder att humor var ett bra sätt att skaffa kompisar på. Jag trodde aldrig riktigt att det skulle kunna vara ett karriärsalternativ. Men jag tror att det är där det börjar, på lekplatsen med kompisarna… och plötsligt så ”hmm, jag imiterade precis någon från en film eller tv och fick alla att gapskratta”, det är skön känsla. Så, jag visste att jag kunde göra det, att kunna vara rolig. Men det tog sin tid innan jag trodde att jag kunde fullfölja en karriär i det.
Gällande filmens handling, filmatiserar ni en originalberättelse från böckerna eller är det något helt nytt?
- Jag skulle nog inte säga att det är en originalberättelse. Etan tog allt och satte ihop en egen rolig story.
Kände du till berättelserna om Sherlock Holmes från barndomen?
- Litegrann. Jag behövde läsa om lite, det var ett tag sen jag tog mig an ett Sherlock Holmes mysterium. Men det var riktigt kul att läsa ett par stycken och föreställa den världen igen och få ett grepp om relationen mellan Holmes och Watson, sättet de pratade och sånt. De är fantastiska berättelser.
Sista frågan, varför tror du att Sherlock är så pass populär även idag?
- Självklart är berättelserna väldigt väl skrivna, och jag tror att det som verkligen gör honom speciell är att karaktären är delvist baserad på författaren Arthur Conan Doyles skolprofessor i medicin. När han utförde en obduktion kunde han säga något som ”oj, man märker att den här personen gillade den här specifika typen av tobak”. Jag tror det är vad som utmärker Sherlock Holmes, att han kan få fram sånt ur tomma intet. Vi har haft väldigt kul med just det.
"Holmes & Watson" får svensk biopremiär den 2 januari.
